Idag är det andra morgonen utan Saab. De närmaste dagarna blir för många overkliga och chockartade. Att då tänka på asgamar som cirkulerar för att hugga in på bytet är inte angenämt. Men gamarna finns där.

En tillgång är varumärket. Det svider i många Saabsjälar, men enligt Saab AB kan varumärket säljas av General Motors (GM) samtidigt som bolaget Saab Automobile läggs ned.

Det som för oss är en symbol för Sverige som industrination kan, enligt flera varumärkes- experter, vara värt någonstans mellan 10 miljoner och hundratals miljoner kronor.

Tänkbara köpare är asiatiska och framförallt kinesiska biltillverkare. De har skriande behov av starka europeiska varumärken och i Kina älskar man stora lyxiga sedaner. Men Saab har ett varumärkesavtal där ”flyg-saab” och Scania har vetorätt. Det begränsar både värdet och antalet köpare markant. Och det måste vara en köpare som har trovärdighet när det gäller säkerhet och miljö –och som gärna står för det som Saab stått för. I Kina finns inte så många sådana bilmärken. BAIC – som köpte gammal teknik till 9-5 och 9-3 – har nämnts men frågan är om Saab AB och Scania godkänner dem.

Frågan är också om BAIC eller någon annan asiatisk tillverkare tycker det är värt det. Saab är inte speciellt känt i Kina.

Men GM kommer framförallt att försöka sälja produktionsutrustning och andra värden, som produktionsbandet för den nya 9-5-modellen.

Låt oss först titta på GM för att förstå det hastiga nedläggningsbeslutet trots att Saab hade pengar i kassan för ytterligare tre månader. Även om den direkta orsaken till nedläggningsbeslut troligtvis var Opels ovilja att få en konkurrent, eller risken för tvivelaktiga ryska intressen, finns en historia det senaste året som enkelt uttryckt gör att GM:s tålamod att slutföra affärer som kan riskera att dra ut på tiden och ge dåligt eftermäle – är noll.

Förra året gjorde GM en förlust på motsvarande 275 miljarder kronor, sju gånger den svenska årliga försvarsbudgeten. När GM tvingades in i konkursförfarande byttes hårresande skulder på nära 200 miljarder kronor mot ett 60-procentigt statligt ägande.

Nu äger alltså USA:s skatte- betalare GM. Många amerikaner ogillar starkt att skattepengar används till att rädda sjunkande bilföretag och de är rent allergiska till att dollarsedlar virvlar iväg utomlands. Lägg då till att GM just petat in runt 2 miljarder euro från den amerikanska stats- kassan för att rädda Opel – men även att landets president Barack Obamas popularitetskurva börjar se ut som den för Saabs försäljningssiffror under det senaste året.

Obama tillsatte därför i somras Ed Whitacre som ny ordförande och han har ett mål: Att lyfta ner varje liten cent till sista raden på GM:s resultaträkning – och bära in pengarna till USA:s finansdepartements kassavalv.

Samma dag som Saab lades ned kunde han betala tillbaka 1 miljard dollar. Lägg till att försäljningen av varumärket Saturn blev ett fiasko i september och att ingen av Saabs gamla förespråkare är kvar i GM:s ledning. Så även om Saab hade pengar i kassan för flera månader till valde man alltså att bryskt lägga ned.

Och nu vill GM suga ut de värden som är kvar.

Nu lägger jag bort analyspennan. För frågan om Saab har två delar. Dels den om biltillverkaren med för få modeller för att gå med vinst, dels den att de flesta svenskar kommer att ha fantomsmärtor över att en stolt svensk självbild plötsligt inte är där. Ingemar Stenmark kommer inte att komma i någon mer ny Saab turbo. En symbol för Sverige som stark industrination är borta för alltid – och det känns ofantligt tråkigt.