Under senaste halvåret har marknaden och Riksbanken gått i otakt. Det är inte ovanligt. Dispyten gäller hur högt styrräntan ska upp. Och i vilken takt.

Marknaden anser att den senaste oron på de finansiella marknaderna borde leda till att Riksbanken gör ett uppehåll i sina höjningar.

Riksbanken – eller åtminstone majoriteten av dess sex direktionsledamöter – vill fortsätta att höja i lugn och stadig takt de närmaste åren. Riksbankens ränteprognos sträcker sig fram till tredje kvartalet 2014 då den ska vara 3,8 procent. Beroende på hur ekonomin ser ut då kan naturligtvis styrräntan stiga ytterligare.


Men höjden på räntan avgörs även av vad som anses vara en lämplig eller normal styrränta. Därom tvistar de lärda.

Under lång tid har Riksbanken och de flesta andra bedömare ansett att en ”normal” styrränta ligger i intervallet 3,5 procent till 5,5 procent.

För ett drygt år sedan sänkte Riksbanken bedömningen till intervallet 3,5–4,5 procent.

Det kan låta som en hög nivå med tanke på de senaste årens nivåer men ser man bakåt är det kring den nivån styrräntan rört sig beroende på ekonomins tillstånd.


Nu finns det resonemang om att nivån sjunkit ytterligare och att en ”normal” styrränta bör ligga kring eller strax under 4 procent.

Nivån avgörs bland annat av hur hög inflationen är i ekonomin i genomsnitt. Om inflationsnivån sjunkit kan också den räntenivå som ska påverka ekonomin vara lägre.

Det finns andra faktorer som också påverkar hur Riksbankens styrränta slår.

Hur snabbt slår en räntehöjning igenom i ekonomin? Tidigare har uppfattningen varit att det tar uppåt 18 månader innan ett räntebeslut fullt ut har trängt igenom i ekonomin.


Nu finns tecken som tyder på att genomslaget går snabbare och blir kraftigare än tidigare.

Styrräntan påverkar direkt den rörliga räntan (eller de bolån som har riktigt korta löptider).

Sedan påverkar förändringar i styrräntan den allmänna räntenivån och hur billigt eller dyrt det är att låna. Lägre ränta stimulerar till lån och högre avskräcker till lån och köp på kredit och investeringar.

Därför tar det tid innan räntebeslutet fått full effekt.

Under senare år har allt större andel av hushållen valt rörliga lån. Det betyder att en ränteförändring får ett omedelbart genomslag i plånböckerna hos många svenska hushåll.


När styrräntan hösten 2008, i samband med finanskrisen, chocksänktes från 4,75 procent till 1 procent på några månader och sedan ner till 0,25 procent fick många låntagare tusentals kronor extra över varje månad.

Styrräntan sänktes med 4,5 procentenheter. En sådan räntesänkning betyder 2500 kronor lägre räntekostnad netto (efter skatt) per lånad miljon varje månad.

I Stockholm är det inte ovanligt med lån på både tre och fyra miljoner. En sådan familj fick alltså sänkta räntekostnader med uppåt 10 000 kronor i månaden.

Den rekordlåga styrräntan 0,25 procent varade i ett år men även nu, när styrräntan ligger på 2 procent, har ovanstående hushåll en räntekostnad som ligger uppåt 5 000 kronor lägre än sommaren 2008.

Men bara nästan. För ytterligare en förändring har inträffat. Efter finanskrisen infördes ökade krav på kapital för banker, därför måste banker börja samla pengar på hög. De har ökat sina marginaler vilket drivit upp exempelvis boräntor mer än höjningen av styrräntor motiverat.

Dessutom har själva finansmarknadernas funktion ändrats efter krisen vilket driver upp kostnaden för att låna.


Sammantaget har det betytt att skillnaden mellan styrräntan och boräntan med kortaste bindningstiden har stigit från 1 procentenhet till dagens 2 procentenheter.

Om den skillnaden kommer att öka är svårt att säga. Det beror både på hur det finansiella systemet fungerar framöver och vilka kapitaltäckningskrav som läggs på världens banker.

I dagsläget har tremånaderslånet hos SBAB en ränta på drygt 4 procent. Styrräntan är 2 procent.

En del bedömare tror att Riksbanken fortsätter höja med 0,25 procentenheter till 2,25 procent men en växande andel menar att de bör avvakta under resten av året.


Under normala omständigheter är en styrränta på 2 procent alldeles för låg. För mindre än tre år sedan var styrräntan uppe i 4,75 procent. Hur högt den går den här gången är osäkert.

Mycket talar för att styrräntan når sin topp på en lägre nivå. Sedan är den en annan fråga om det betyder att boräntorna också når sin topp på en lägre nivå.

Nya bankregler och högre kostnader på finansmarknaden kan få upp boräntorna mer än tidigare.