Nordea förvaltar närmare 10 miljarder kronor åt sin personal via en pensionsstiftelse, Nordea Bank Sveriges Pensionsstiftelse. Syftet med stiftelsen är att trygga de pensionsutfästelser som banken har gjort gentemot personalen.
SvD Näringsliv/E24 har gått igenom de tre senaste årsredovisningarna för stiftelsen. Avkastningen på tillgångarna, inklusive räntor och aktieutdelningar, har under treårsperioden 2008-2010 varit cirka 8,5 procent ackumulerat.
Nordea vill inte ge några detaljer om hur stiftelsens pengar investerats men av årsredovisningarna kan man sluta sig till att mellan 80 och 85 procent av tillgångarna placerats i räntepapper (det skiljer lite år från år).
Pensionsstiftelser är per definition långsiktiga i sina investeringar och ett rimligt mått på hur framgångsrika Nordea varit i förvaltningen är att jämföra med en lång obligationsfond.
En bra obligationsfond har under samma treårsperiod gett en avkastning på drygt 20 procent, en skillnad på cirka 12 procentenheter.
Nordeas förvaltare får till och med stryk av de riktigt dåliga obligationsfonderna, exempelvis den bottenrankade SEB Obligation SEK.
En skillnad på 12 procentenheter – räknat på ett förvaltat kapital på 9,1 miljarder i början på 2008 – betyder att pensionsstiftelsen tappat över 900 miljoner kronor i utebliven avkastning.
En liten del av tappet kan bero på en svag börs – mellan 15 och 20 procent av stiftelsens tillgångar har under de tre åren investerats på aktiemarknaden – men det kan inte förklara mer än maximalt ett par procentenheter under treårsperioden.
Vad ligger då bakom den svaga utvecklingen? Lars Oddestad, som är personalrepresentant i Nordeas Pensionsstiftelse, ger följande förklaring.
Arbetsgivaren har en möjlighet att utnyttja ett överskott genom att göra tilläggsutfästelser.
Annika Oldenburg på Länsstyrelsen
– Det handlar inte om att maximera avkastningen, den här förvaltningen ska matcha stiftelsens åtaganden, säger han.
Åtagandena, förklarar Oddestad, gäller en förmånsbestämd pension för personalen och stiftelsens tillgångar möter mer än väl de åtagandena.
– Det är inte personalens pengar. Blir det ett överskott skulle banken kunna ta tillbaka det, säger Oddestad.
Men Lars Oddestad tycks ha missuppfattat Nordeas befogenheter vad gäller stiftelsen. Regelverket för pensionsstiftelser sätter nämligen tydliga gränser för vad arbetsgivaren får göra.
Överskott i en pensionsstiftelse går inte att komma åt för arbetsgivaren, enda sättet att använda det är att öka pensionsåtagandena.
– Arbetsgivaren har en möjlighet att utnyttja ett överskott genom att göra tilläggsutfästelser eller nya utfästelser till nya pensionsborgenärer, säger Annika Oldenburg på Länsstyrelsen i Stockholm.
Orsaken är att arbetsgivare får skatteavdrag för de medel som överförs till en pensionsstiftelse och medlen är därför låsta till stiftelsen.
– Pengarna är en pant för de pensionsutfästelser som arbetsgivaren har gjort, säger Oldenburg.
Det är alltså inte möjligt för Nordea att plocka ut befintliga överskott ur stiftelsen, som Oddestad påstår, och det finns enligt Nordea inga planer att höja ersättningen till förmånstagarna.
Ett sätt för Nordea att ändå komma åt en del av överskotten i stiftelsen skulle kunna vara att ta ut höga arvoden för uppdraget att förvalta stiftelsens tillgångar.
Så är emellertid inte fallet, enligt Nordea. Informationschefen Helena Östman säger att stiftelsen under 2010 har betalat totalt 6 miljoner kronor till Nordea för förvaltningen av stiftelsens tillgångar, vilket motsvarar en förvaltningskostnad på 0,06 procent.
