Det skriver Nordea i ett marknadsbrev på måndagen. Nordea konstaterar att spelplanen för Riksbanken har ändrats. Scenarier som tidigare tillhörde riskbilden har nu närapå blivit huvudscenario. Utsikterna för den internationella konjunkturen har försämrats i och med att den globala skuldkrisen har fördjupats. Dessutom har riskerna för en djupare kris ökat.
En förtroendekris har uppstått globalt såtillvida att de finansiella marknaderna i ökad utsträckning tvivlar på politikernas förmåga att på både kort och lång sikt hantera utvecklingen av de offentliga finanserna. Det största orosmolnet är skuldkrisen i euroområdet. Krisen har fördjupats i och med att de finansiella marknaderna har börjat tvivla på några av de större medlemsländernas förmåga att möta åtagandena mot sina långivare. Som en konsekvens tvingas flera stater till ännu kraftigare finanspolitiska åtstramningar samtidigt som risken för en kreditåtstramning har ökat.
I USA har den splittrade kongressen och turerna omkring höjningen av skuldtaket lett till att landets kreditvärdighet har nedgraderats, om än bara av ett institut. Kriserna interagerar. Med en svagare global konjunktur blir de offentliga skulderna än svårare att hantera. Snöbollen är i rullning och det är svårt att se vad som ska stoppa den i närtid.
Utvecklingen på hemmaplan har samtidigt hittills varit god. ”Hårda data” som BNP, arbetsmarknad och inflation har i stort varit i linje med Riksbankens prognoser. Protokollet från det senaste penningpolitiska mötet visar att majoriteten i direktionen är tydligt inställd på att höja reporäntan. I grund och botten handlar det om att den svenska ekonomin redan befinner sig nära ett normalt konjunkturläge. Då bör även reporäntan höjas mot mer normala nivåer. Konjunkturläget motiverar således en högre reporänta.
”De starka utfallen för den svenska ekonomin är dock historia. En svagare efterfrågan i vår omvärld påverkar exportsektorn samtidigt som börsnedgången slår mot hushåll och företag. Flera indikatorer har också redan vänt ner och de senaste veckornas utveckling lär inte ha förbättrat stämningsläget. Det lägre oljepriset påverkar också inflationsbanan. Den svenska ekonomin är utan tvekan stabil, men är för den skull inte immun mot externa chocker”, skriver Nordea.
För Riksbankens del handlar det dock framför allt om att isen har blivit tunnare och riskerna större. Kostnaderna med att avvakta med räntehöjningarna får också anses vara relativt små. Inflationsförväntningarna och avtalsrörelsen lär även fortsättningsvis vara under bevakning av Riksbanken, men givet den senaste tiden utveckling torde riskerna förknippade med dessa faktorer ha minskat.
”Det man kan säga är att om Riksbanken hade ett penningpolitiskt möte i dag skulle, i likhet med Norges Banks beslut förra veckan, reporäntan knappast höjas. Eftersom turbulensen på marknaderna sannolikt kommer att bestå en tid är det troligt att Riksbanken kommer att avvakta åtminstone året ut”, skriver Nordea.
Mot bakgrund av den globala oron har Nordea också skruvat ned sin BNP-prognos för Sverige. Det är mindre justeringar, men Nordeas preliminära bedömning är att BNP-tillväxten kommer att ligga under den potentiella och långsiktiga takten under de kommande kvartalen. Det talar för att det dröjer en bra bit in på nästa år innan Riksbanken återgår till höjningscykeln. På längre sikt är det inte troligt att Riksbanken höjer reporäntan lika kraftfullt som tidigare antagits då prognoserna för de globala styrräntorna har skruvats ned rejält.
De finansiella marknaderna prissätter för närvarande räntesänkningar på Riksbanken inom en relativt snar framtid. Enligt Nordeas bedömning måste däremot de finansiella marknadernas funktionssätt vara mer påtagligt hotat för att Riksbanken ska sänka räntan i närtid. En sådan sänkning skulle troligen också vara koordinerad med åtgärder från andra centralbanker, skriver Nordea.
