Nordea säljer ut BP-innehavet i de etiska fonderna, värda cirka 9,8 miljoner euro, cirka 95 miljoner kronor. I resten av bankens fonder får fondförvaltarna inte köpa nya BP-aktier.

Det beslutade Nordea Fonder i fredags.

Enligt Sasja Beslik, analyschef för ansvarsfulla placeringar inom Nordea Fonder, beror det på den bristande information som man tycker att man fått från BP.

– Bolaget har inte hanterat säkerheten i enighet med deras egna regler. Vi har heller inte fått tillräckligt med information för att bedöma säkerheten vid andra av bolagets plattformar. Det är inte första gången BP varit med om säkerhetsrelatearde olyckor och vi är oroliga över systematiken i det, säger Sasja Beslik.

Enligt honom har man varit i kontakt med bolaget och försökt få tillräckligt med information från BP för att bedöma hur stora riskerna är för olyckor även vid andra plattformar, men inte lyckats.

– Vi har inte fått tillräckligt med information för att göra en bedömning att de kan hantera riskerna, säger Sasja Beslik.

Bland annat är det kring oljeplattformen Atlantis, som har verksamhet liknande den vid plattformen Deepwater Horizon som fortfarande spyr ut olja i havet, som Nordea vill ha bättre information kring.

Köpförbudet för Nordeas fondförvaltare gäller tills dess att Nordea fått en bättre uppfattning kring hur BP tänker hantera sina risker.

Totalt omfattas ett 20-tal Nordeafonder av BP-utrensningen.

Storägaren Folksam har dock inga tankar på att göra sig av med BP-innehavet. Än så länge är man till skillnad från Nordea Fonder nöjd med informationen från BP, bekräftar Carina Lundberg Markow, ägaransvarig för Folksam/KPA.

– BP är ett av de oljebolag som fram till katastrofen gjort mycket för att förbättra, inte bara säkerheten, men också hållabar utveckling och alternativa energikällor, säger hon.

Enligt Carina Lundberg Markow har man regelbunden kontakt med BP och får dagligen nya uppdateringar. Än har man inga tankar på att sälja av innehavet. Men om inte BP klarar att hantera katastrofen, både när det gäller sanering, granskningar av vad som gick fel och handlingsplaner för att förbättra säkerheten framöver, återstår att se hur fondägaren agerar.

– Om alla gör som Nordea och slänger in handduken, då finns ju inga kritiska ägare kvar. Vi gör bättre nytta genom att ställa krav och vara en besvärlig aktieägare, säger Carina Lundberg Markow.

Men om man är nöjd med informationen från BP, är man starkt kritisk till hur osynlig BP:s ordförande Carl-Henric Svanberg varit ända sedan katastrofen var ett faktum.

– Han borde heta Strutsberg istället för Svanberg. Han har stuckit huvudet långt ner i oljesanden, säger hon.

På fondbolaget Robur har man diskuterat BP-innehaven, men ännu inte tagit ställning.

- Vi tycker att det är för tidigt att besluta hur vi gör när det gäller innehav i våra ansvarfulla fonder. Vi ser väldigt allvarligt på olyckan, och har varit i kontakt med BP och lyssnat på både interna och externa experter, säger Anna Nilsson, analyschef för ansvarfulla investeringar på Robur.

Robur har också diskuterat innehavet i övriga fonder, men inte heller där har man fattat ett beslut.

- Vi har ett dilemma där. Å ena sidan har olyckan fått allvarliga ekonomiska konsekvenser, men aktien har redan fallit mycket, säger Anna Nilsson.