Nordea, med danske vd:n Christian Clausen, är var igår först ut bland de fyra storbankerna på börsen att släppa sitt resultat över den mest turbulenta perioden efter Lehman Brothers-kraschen.
Marknadens vinstförväntningar på, enligt SME Direkt, 7,1 miljarder bommade banken rejält.
Den sämre totalvinsten förklaras dels av sjunkande intäkter, men också en oväntat stor kostnad, 1,6 miljarder kronor, för att genomföra det sparprogram som banken flaggade för tidigare under hösten. Berg- och dalbanan på börsen gjorde också sitt till. De intäkter som påverkats mest av finansoron är nettot av finansiella poster. Dessa krympte till drygt 1 miljard kronor, från drygt 4 miljarder kronor under kvartalet 2010.
Men när det gäller den viktigaste inkomstkällan, räntenettot, skillnaden mellan in- och utlåning tog banken ett par kliv framåt. Det så kallade räntenettot, som är Nordeas överlägset viktigaste intäktskälla, uppgick till 12,6 miljarder kronor under kvartalet. Det var såväl bättre jämfört med ett år sedan och mer än vad marknaden hade förväntat sig.
I sin kvartalsrapport beskriver Nordea hur marginalerna för både företag och bolånekunder stigit under kvartalet. Nordea har sedan sommaren ökat marginalerna med 4 räntepunkter till 0,8 procent. De kunder som har konsumtionslån har fått se banken höja sina marginaler med 7 räntepunkter till 4,14 procent.
Christian Clausen tycker dock inte att det är de ökade marginalerna som ligger bakom bankens starkare räntenetto.
- Nej, vi har fått fler kunder så det är framförallt volymerna som påverkat. De synliga marginalerna har ökat men samtidigt har också våra kostnader för upplåning stigit, säger han.
Finansmarknadsminister Peter Norman reagerade tidigare under hösten starkt på SvD Näringslivs avslöjande att bankerna höjt sina marginaler kraftigt under skuldkrisen. Men att hålla nere kostnaderna till kunderna är inget alternativ för Nordea. Även om svenska staten är den näst största ägaren.
Christian Clausen flaggar istället för att lånekostnaderna för hushåll kommer att stiga ytterligare.
- Allt eftersom det nya regelverket kommer att tas i bruk blir det dyrare att låna pengar. Därför blir kostnaderna för bolån också dyrare, säger han.
När det gäller marginalerna på inlåning ligger de fast från föregående kvartal och motsvarar 0,23 procent.
På börsen tog investerarna fasta på det starka räntenettot, och inte vinstmissen, som helhet. Nordeaaktien steg på rapporten.
Till viss del delar Christian Clausen finansminister Anders Borgs negativa syn över utvecklingen framöver. Även om Nordea klarat sig relativt bra än så länge trots oron över den europeiska skuldkrisen varnar Christian Clausen för att situationen snabbt kan förvärras.
- Politikerna måste fatta ett snabbt beslut om att begränsa effekterna från Grekland. Annars riskerar Italien, Spanien och eventuellt Frankrike att dras med och då går det inte att undvika att den underliggande ekonomin kommer påverkas mycket negativt, säger Christian Clausen till SvD Näringsliv.
För Nordeas egen del räknar Christian Clausen med att effekterna från skuldkrisoron på banken under det fjärde och sista kvartalet ska minska.
- Det har lugnat ned sig och jag tror att den utvecklingen fortsätter även om vi kanske inte får se en total normalisering innan årsskiftet. De effekter som vi såg i rapporten under tredje kvartalet kommer inte fortsätta att påverka under det fjärde, säger Christian Clausen.
