Nobeldagen till ära har SvD Näringsliv botaniserat i de historiska förgreningarna inom familjen Nobel som inte bara handlar om Alfred. Till vår hjälp har vi tagit Centrum för Näringslivshistoria.

Alfred Nobels bror Ludvig gjorde sig ett namn som ivrig förespråkare av forskning och teknikutveckling och stödde dessa verksamheter.

Ludvig Nobels son, Emanuel, gick i faderns upptrampade fotspår och instiftade priser och gav stipendier till unga lovande forskare i dåvarande Ryssland. Just Emanuel, som på fotot sitter längst fram i mitten, var dessutom den drivande kraften bakom bildandet av Nobelstiftelsen.

Centrum för Näringslivshistoria har nyligen hittat intressant källmaterial i staden Baku, numera huvudstaden i Azerbajdzjan och belägen vid Kaspiska havet. Materialet belyser hur viktig släkten Nobel var för sysselsättningen i Ryssland under decennierna före första världskriget.

1873 kom Robert Nobel, äldre bror till Alfred och Ludvig, till Baku. Han grundade sedermera oljebolaget Branobel. I skarven 1800- och 1900-tal utvanns det mer råolja i Baku än i USA och företaget Branobel svarade för hälften av den utvinningen.

Familjen Nobels tongivande fäste i Ryssland illustreras av att Nobelkoncernen år 1910 var Rysslands största företagskonstellation med 50 000 anställda. Försäljningen i landet, då åren under den ryska storhetstiden före revolutionen, låg till och med på en högre nivå än Sveriges dåvarande statsbudget.

Imanuel Nobel är stamfadern och inte bara den som genetiskt såg till att skapa den företagsamma brödratrion Alfred, Ludvig och Robert. Han var själv i högsta grad uppfinningsrik även om hans uppfinningar inte föll i god jord. Olyckor försatte honom i ekonomiskt trångmål och han såg för gott att lämna Stockholm 1837.

Efter några års hemvist i Finland hamnade han i Sankt Petersburg, Rysslands dåvarande huvudstad, för att där öppna en mekanisk verkstad. Affärerna blev lyckosamma och sedermera bosatte sig övriga i familjen hos honom. Sönerna Alfred, Ludvig och Robert fick god utbildning av privatlärare och av fadern i verkstaden.

Robert Nobel delade sitt affärsliv mellan Finland, Ryssland och Sverige. Ludvig Nobel blev kvar i Sankt Petersburg och hade några riktigt goda år inom verkstads- och oljeindustrin där. När Ludvig gick bort 1888 tog sonen Emanuel vid och ledde verksamheten innan privat egendom nationaliserades under den ryska revolutionen.

Efter 21 år i Sankt Petersburg flyttade Alfred Nobel 1863 till Stockholm. Då slog han sig på allvar in på uppfinnarbanan, började tillverka sprängolja och tog fram detonatorn som gjorde sprängning mycket säkrare. Det och resten av hans fantastiska karriär är en egen näringslivshistoria.

…

Ta del av historiens vingslag: www.naringslivshistoria.se