Nerverna ligger utanpå när krisen nu allt tydligare slår igenom på arbetsmarknaden. I Storbritannien där arbetsgivarna räknar med att 140 000 jobb enbart i verkstadsindustrin försvinner i år bröt i februari våldsamma protester ut när utländska arbetare anlitades vid raffinaderiet Lindsey.

Även i Frankrike är stämningen laddad. Där demonstrerade i mitten av februari 2,5 miljoner löntagare. En landsomfattande strejk ska hållas den 19 mars. Samma sak i Irland där 120 000 demonstranter i februari tågade genom gatorna i protest mot regeringens krav på lönesänkningar i den offentliga sektorn, dessutom i Grekland, Lettland, Bulgarien och Island.

Bakom oron ligger en känsla av att botten ännu inte är nådd och krisen blir brutalare och långvarigare än förväntat. I en färsk enkät bland 1 268 finanschefer runt om i världen räknar de stora europeiska företagen med att recessionen kommer att hålla i sig i ytterligare 16 månader. De amerikanska finanscheferna utgår ifrån att deras företag kommer att göra sig av med 7,6 miljoner arbetstillfällen.

Än så länge har effekterna på arbetsmarknaden i Europa varit tämligen milda. Till de mer utsatta länderna hör Sverige där BNP minskade med 4,9 procent fjärde kvartalet och där det nu haglar varsel i industrin.

I Tyskland däremot gick i februari 700 000 löntagare på så kallat korttidsarbete med permitteringslön på 60-67 procent av den reguljära lönen under de dagar då produktionen står stilla. Permitteringslönen betalas ut av a-kassan och höjs i regel till 80-90 procent av arbetsgivaren. Sammanlagt har i Tyskland 1,5 miljoner anställda fått permitteringslön sedan oktober förra året. Vid årsskiftet förlängdes bidragstiden till maxmalt 18 månader.

Även länder som Österrike, Belgien, Luxemburg och Frankrike har överbryggningsmodeller. I Österrike där i februari drygt 24 000 anställda fick permitteringslön ger staten ett bidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen under dagar utan sysselsättning. För närvarande diskuteras en förlängning till 18 månader.

I Frankrike får de anställda i regel 50 procent av bruttolönen under den tid då sysselsättningen sjunker under den reguljära 35-timmarsveckan. Staten står för cirka 25-28 kronor i timmen, resten betalas av arbetsgivare. Minimiersättning är 95 kronor i timmen. Efter fyra veckor får de anställda arbetslöshetsersättning för timmar som underskrider den reguljära arbetstiden.

Hårdast slår krisen för närvarande mot den spanska arbetsmarknaden som länge varit Europas mest dynamiska men nu har en arbetslöshet på nästan 15 procent, nästan dubbelt så mycket som EU-snittet, och enligt prognoser fortsätter att stiga mot 20 procent. Även i Spanien finns ett slags permitteringslön som betalas av staten. Men reglerna är komplicerade och myndigheternas granskning ingående.

I Storbritannien där lönesubventioner avskaffades i slutet av 1970-talet blickar man nu avundsjukt mot kontinenten. ”Lönesubventioner har i Europa hjälpt till att trygga tusentals jobb”, säger fackföreningschefen Brendan Barber från TUC som tillsammans med småföretagarnas organisation FSB kräver en statlig fond på 3,3 miljarder pund för att säkra 600 000 arbetstillfällen.