När Boultbee köpte det kommunala bolaget Centrumkompaniet från Stockholms stad var det en av de största fastighetsaffärerna i Sverige någonsin. Köpeskillingen på 10,4 miljarder överträffade förväntningarna.
Men för många butiksinnehavare har försäljningen blivit en riktigt dålig affär.
SvD Näringsliv har träffat ett 20-tal butiksägare i Bredäng, Rinkeby, Tensta och Högdalen. Nästan alla har fått kraftiga kostnadsökningar, vissa på över 50 procent, sedan Boultbee tog över. Det finns inga samlade uppgifter på antalet konkurser, men många butiksinnehavare berättar om kolleger som har tvingats slå igen. Många av butikerna drivs som handelsbolag, och butiksägarna måste använda sina egna medel om bolaget inte kan betala skulder.
Bröderna Hassan och Mohamed Sabik driver två möbelbutiker, en i Tensta och en i Rinkeby. År 2006, när kommunala Centrumkompaniet var hyresvärd, kostade brödernas butikslokal i Tensta 198894 kronor för perioden juli till september. År 2009, efter två år med Boultbee som ägare, betalade de 315464 kronor för samma period – en kostnadsökning med nästan 60 procent.
–Vi drev våra butiker i mer än tio år när centrumen var kommunalt ägda, och vi klarade oss bra. Men Boultbee har förstört allt för oss, säger Mohamed Sabik.
Hassan Sabik pekar mot taket i Tenstabutiken, strax intill entrén.
–Varje gång det regnar rinner det in vatten här, och hissen som vi lastar möbler i kan vara trasig en hel vecka utan att de lagar den. Vi måste tjata jättemycket.
Sedan de fick Boultbee som hyresvärd 2007 har det bara blivit sämre och sämre, säger han.
Samtliga hyresgäster som SvD Näringsliv har träffat håller med Hassan Sabik, deras kostnader har ökat och de tycker att servicen har försämrats. Hyresgästerna kritiserar Boultbee för dålig städning, bristande säkerhet, dålig marknadsföring av sina köpcentrum, brist på investeringar och eftersatt underhåll.
För att kunna påverka sin hyresvärd har företagarföreningar från flera av Boultbees köpcentrum gått samman i nätverket Centrumsamverkan. Bland annat försöker de motverka ospecificerade avgifter från hyresvärden.
En sådan avgift är ”gemensamma kostnader”. För perioden juli till september 2009 betalade Mohamed och Hassan Sabik 73000 kronor i gemensamma kostnader för sin möbelbutik i Tensta.
Sixten Nordmark är advokat och arbetar för många av Boultbees hyresgäster i Stockholm.
–Vi har under ett halvår försökt få fram vad som ingår i de gemensamma kostnaderna. Men vi har fortfarande inte fått svar från Boultbee, säger han.
Ett 20-tal hyresgäster har i stället deponerat delar av de gemensamma kostnaderna hos länsstyrelsen, en möjlighet som hyresgäster har när de ligger i tvist med sin värd. Som skäl har de angett att kostnaden är oskäligt hög och att Boultbee inte kan visa att företaget har motsvarande utgifter.
Kjell Hedqvist, sekreterare för Centrumsamverkan, tror inte att Boultbee kommer att behålla sina köpcentrum i Stockholm någon längre tid.
–Vi misstänker att Boultbee vill intressera internationella köpare, som fonder. Och då ser kurvorna förstås bra ut när de har lyckats höja intäkterna rejält samtidigt som de har sänkt sina kostnader för underhåll, säger han.
SvD har sökt Boultbees ledning och blivit hänvisade till Christian Olofsson, vice vd för dotterbolaget EFM som förvaltar Boultbees fastigheter. Han avvisar påståendena om att Boultbee redan har planer på att sälja köpcentrum i Stockholm.
Men i Norrköping, Skövde och Uppsala sålde företaget nyligen tre gallerior efter att ha ägt dem i fem år.
–Boultbee bedömde att tillfället var marknadsmässigt rätt för att avyttra, säger Christian Olofsson.
Han menar att hyreshöjningarna i Stockholm är marknadsanpassade, och försvarar de pålagda avgifterna med att de har stöd i hyresavtalen.
–Den tidigare ägaren följde inte avtalen fullt ut och debiterade inte dessa avgifter.
Om kritiken mot Boultbees service säger Christian Olofsson att den är noterad.
I maj 2007 sade Stockholms finans- och stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal (M) till TT att det fanns ”tydliga åtaganden i avtalet om att Boultbee ska utveckla köpcentrumen, särskilt de i förorten som varit eftersatta”.
I avtalet finns inte några sådana åtaganden, och idag vill Kristina Alvendal inte ge några kommentarer.
Men ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) säger att det fanns en muntlig överenskommelse. Och han är besviken på Boultbee. Företaget lämnade kort efter förvärvet av Centrumkompaniet flera lokala fastighetsägarföreningar, och av det påstådda löftet om att engagera sig i lokal utveckling blev det ingenting.
–Men vi har haft samtal med företaget för att säkerställa att man nu går in i de samarbetsformer som man då lämnade.
Joakim Larsson menar att kommunen fortfarande tar sitt ansvar för att förbättra förutsättningarna för småföretagare i förorterna.
–Det finns ytterstadsdelar som har behov av mer lokalt näringsliv. Rinkeby till exempel, där har vi två detaljplaner på gång, det kommer att byggas till en rad smålokaler för butiksnäring och kaféer.
Oppositionsborgarrådet Roger Mogert (S) tror inte att Stockholms stad kommer att köpa tillbaka fastigheterna från Boultbee om de rödgröna vinner kommunvalet i höst.
–Jag tror inte att det är görbart att köpa tillbaka hela beståndet, men någon del av det kanske kan bli aktuellt. Och då framförallt i ytterstaden där centrumanläggningarna inte bara är köpcentrum utan viktiga samlingspunkter och ekonomiska motorer för hela stadsdelen.
