Om 15 år, alltså nästan 170 år efter det första tåget togs i drift kan Sverige komma att få höghastighetståg som går över 250 kilometer i timmen.

Höghastighetståg är enbart till för persontrafik och enligt Banverket kräver dessa tåg höghastighetsbanor som infrastruktur. I dag finns det dock redan tåg som klarar av att köra 250 kilometer i timmen men problemet är att de svenska järnvägarna är för kurviga och det är få sträckor där tågen skulle klara av att komma upp i så höga hastigheter.


Vissa sträckor längs Botniabanan, Svealandsbanan, Grödingebanan, Västra stambanan, Södra stambanan och Västkustbanan, klarar av hastigheter på 250 kilometer i timmen. Men det är inte tillåtet med det nuvarande svenska signalsystemet.


JÄRNVÄGSHISTORISKA NEDSLAG

• 1856

Statens Järnvägar, SJ, bildas.

• 1871

Stockholms central invigs.


• 1939

Riksdagbeslut om att alla enskilda järnvägar ska övertas av ­staten. Frivilliga överenskommelser görs med de olika bolagen.


• 1988

Statens Järnvägar delas upp i Banverket och affärsverket SJ.


• 1990

Premiär för X 2000.


• 1995

Ett riksdags-beslut från 1994 öppnar för fri konkurrens. Bara ett par procent av trafiken går till andra operatörer. Först flera år senare börjar SJ förlora avtal i större omfattning.


• 1997

SJ-biljett kan bokas på nätet.


• 2000

Affärsverket SJ delas upp i sex bolag. Nya SJ AB får ansvar för persontrafiken. De andra är SJ Green Cargo (gods), Jernhusen (fastigheter), TraffiCare (service), EuroMaint (system/underhåll) och Unigrid (it).Öresundstågen sätts i trafik. SJ svarar bara för 40 procent av persontrafiken i landet.

• 2005

Nya snabba regionaltåg och renoverade X 2000-tåg sätts i drift.

Källa: SJ och Banverket