Insiderrättegången som börjar på måndag har föregåtts av den längsta insiderutredningen i svensk rättshistoria. Det stora antalet misstänkta transaktioner och mångmiljonbeloppen gör fallet unikt. En del menar att Ekobrottsmyndighetens anseende nu står på spel.

Det är en tidig aprilmorgon 2007. Polisen slår till samtidigt mot en lägenhet på Östermalm och en villa på Lidingö. Stora mängder kontanter hittas, bland annat en halv miljon kronor gömda i en bilbarnstol. Det som kallas Sveriges största insiderhärva börjar rullas upp.

Efter nästan 2,5 års mödosamt utredningsarbete ska målet nu upp i Stockholms tingsrätt, hela 36 rättegångsdagar är inplanerade. Många kommer betrakta det som en rejäl prestigeförlust för Ekobrottsmyndigheten (EBM) om de huvudåtalade, Cevianmannen och Nordeamannen, går fria.

Advokat Per E Samuelsson har försvarat många insidermisstänkta men är inte inblandad i det aktuella målet. Han tycker att åklagarna ofta går till domstol med för tunna bevis i den här typen av mål. Nu ser han det som helt avgörande för EBM att få till fällande domar.

– Skulle de förlora så kan de inte med hedern i behåll bara trampa på i ullstrumporna. Då är det slutpunkten på den här offensiven mot insiderbrott som vi har sett de senaste åren. Vid friande domar måste man i framtiden sålla mycket mer noggrant när det gäller vilka fall man väcker åtal i, säger han.

Nordeamannens ombud Hans Strandberg menar att det har märkts hur viktigt målet är för EBM.

– Jag har förstått att det här målet betyder otroligt mycket för myndigheten och kanske har det gjort det svårare att få gehör för synpunkter när man har diskuterat hållbarheten i vissa hypoteser, säger han.

Före detta kammaråklagare Robert Engstedt, som ledde utredningen vid tillslagen 2007 och som idag arbetar på Pricewaterhouse Coopers, håller med om att målet är viktigt. Inte minst med tanke på att de två huvudåtalade misstänks ha tjänat minst 125 miljoner kronor på tjugotalet olagliga affärer.

Däremot ser han bara målet som en station på vägen mot en ny rättspraxis efter den nya insiderlagen som trädde i kraft 2005.

– Alla sådana här fall är viktiga för rättspraxis och därför kommer alla att följa det här målet med stort intresse. Men inget står och faller med detta. Det är ett fall bland många, säger Robert Engstedt.

Att utredningen dragit ut på tiden sätter dock fingret på flera ömma punkter, menar han. Det visar hur komplicerade och resurskrävande utredningarna blir när man måste inhämta uppgifter från andra länder. I det aktuella fallet har en aktiemäklare i Luxemburg varit en spindel i nätet i de misstänkta transaktionerna.

– Det är inte rimligt att ett brott som tar en sekund att utföra ska ta månader eller till och med år att utreda. Nu fastnar man vid första landgräns. Det här belyser vikten av att få fram ett ännu närmare europeiskt samarbete kring insiderbrott, säger Robert Engstedt.

Även ansvarige kammaråklagare Stig Åström anser att större rättsprinciper står på spel.

– Inställningen till insiderbrott, både bland allmänhet och lagstiftare, kan komma att förändras med det här målet när man ser vilka oerhörda pengar folk kan komma över, säger han och pekar på målets unika drag.

– Det som har prövats förut är om till exempel en ordförande eller styrelseledamot borde ha avstått från att köpa aktier vid en viss tidpunkt. Här använder de åtalade kodspråk för att tala om olika bolag och de pratar alltid i kontantkortstelefoner när de pratar i klartext. Sådant har vi aldrig sett tidigare, säger Stig Åström.

Samtidigt medger han att det är svårt att få misstänkta fällda för insiderbrott. Av de 24 personer som åtalats de senaste tre åren har bara sju personer fått fällande domar som vunnit laga kraft. Stig Åström vill inte hålla med om att det aktuella målets storlek gör det extra viktigt att få fällande domar.

– Nej, det tycker jag väl inte. Sådana här mål är alltid svåra. Däremot blir nog målet en vattendelare med före och efter, säger han.