Tjuvholmen blir en förlängning av Aker Brygge, men med ett lugnare uttryck. Medan det hektiska Aker Brygge har 60 procent affärer och kontor, mot 40 procent lägenheter, är förhållandet omvänt på Tjuvholmen.
Enligt ett beslut som togs nästan på dagen för tio år sedan ska Oslo bli en ”fjordstad”. Tjuvholmen är den första och en av de viktigaste delarna i den strategin. Istället för en containerhamn blir det bostäder och kultur.
Namnet på det som en gång var en holme kom av att det stod en galge där som användes för att hänga tjuvar och andra förbrytare. Holmen har senare sprängts till oigenkännlighet, men med sin placering mitt i Oslo centrum var det en mycket attraktiv tomt. Byggentreprenörerna kämpade hårt om att utveckla den 33000 kvadratmeter stora tomten.
–Jag kan inte säga att det var de konstgjorda reven som gjorde att vi vann tävlingen. Men vi hade det bästa konceptet för både miljö och kultur, säger Gunnar Bøyum, som är vd för Tjuvholmen KS, ett företag som bildats för projektet och som ägs gemensamt av de två byggentreprenörerna Selmer och Aspelin-Ramm.
Ett problem med tomten var att fjordbottnen utanför var död efter många decenniers dumpning av olika fyllnadsmassor. Att få tillbaka liv och rensa vattnet var nödvändigt om man skulle utnyttja läget för att kunna förtöja segelbåtar och dessutom skapa en konstgjord strand på Tjuvholmen där det gick att bada.
–Vem som först lanserade idén med konstgjorda rev vet vi inte, förslaget kom som en del av en innovationsprocess. Vi visste att vi ville rensa vattnet och att blåmusslor var ett sätt att göra det, säger Lars P Thorbjørnsen som är projektledare för utbyggnaden och den som har ansvar för miljöfrågorna.
En enda fem centimeter lång blåmussla kan rensa 120 liter vatten per dygn. Eftersom en stor del av stadsdelen byggs på pålar med vatten under fanns det goda möjligheter att hänga ut rep som blåmusslorna kan hänga sig fast på.
–Vi har hängt ut 1557 musselrep, med plats till 200 kilo musslor på varje. Men det behövs också andra djur som kan ta sig an avfallet från musslorna som faller ned på botten.
Därför har 359 ”reningsrev” placerats ut under musselrepen. Det är konstruktioner som påminner om en liten pergola, där manteldjur, eller tunicates som de kallas på latin, kan fästa sig. De lever på de döda musslorna som faller ned och annan näring i vattnet. Till sist har olika betongkonstruktioner placerats ut för att få fiskar, humrar och krabbor att flytta dit.
De konstgjorda reven designades ursprungligen för hummerodlingar och ger djuren ett hål de kan krypa in i där de kan känna sig trygga.
–Redan har våra dykare observerat 14 humrar där och vi har skrinlagt planerna på att placera ut 2000 hummeryngel – vi tror att naturen kan klara det på egen hand, säger Lars P Thorbjørnsen.
