Som SvD.se kunde berätta igår fick Ahmad problem när han skulle betala för några varor som han köpt av ett tyskt företag via nätet.

När han skulle skriva in sitt namn i meddelandefältet på utlandsbetalningen blev det nej från Skandiabanken eftersom banken i enlighet med EU:s sanktionslista har en spärr mot vissa namn.

Ett automatiskt system reagerar så fort mottagarens förnamn eller efternamn finns med på sanktionslistan eller om någon skrivit in ett namn som finns på listan i meddelandefältet.

Nu vill miljöpartiet kartlägga diskrimineringen av personer med arabiskklingande namn genom ett så kallat situation testing, samma metod som bland annat använts av några juridikstudenter för att kartlägga diskrimineringen i svenska krogköer.

– Vi vet av erfarenhet att många blir diskriminerade av det svenska bankväsendet. Nu behöver vi mer kött på benen för att kunna göra något åt saken och då är det här ett sätt att fastställa att det förekommer, säger Mehmet Kaplan(mp), ledamot i justitieutskottet och suppleant i EU-nämnden till SvD.se.

Ett test skulle till exempel kunna vara att låta personer med arabiska efternamn göra olika transaktioner för att se hur många som spärras.

Kaplan är själv kritisk till att EU:s spärrlistor inte uppdateras och rensas oftare och tycker att svenska politiker borde sätta hårdare press på resten av EU.

– Sverige har vetorätt men den används sällan. Vi svenska politiker måste bli tuffare mot resten av EU, terrorhetsen får inte drabba oskyldiga. Att personer med samma förnamn som en del av de efterlysta som finns på de här listorna ska råka illa ut leder till ökade klyftor i samhället. Okunnigheten leder till en misstro bland dem som drabbas, de känner inte att staten ser till deras intressen på samma sätt som andra svenska medborgare.

Ahmad har anmält Skandiabanken till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), som även har andra ärenden av samma typ.

I somras lämnade DO in en stämningsansökan mot transaktionsföretaget Western Union efter att tre personer anmält att de misstänker att de diskriminerats på grund av sina arabiska namn och tvingats lämna in kompletterande uppgifter för att visa att de inte var efterlysta terrorister.

– Det finns kunder som upplever att de blir diskriminerade av det svenska bankväsendet, inte bara vad det gäller den här typen av spärrlistor utan även när de söker lån eller ska ansöka om id-handlingar, säger Per Holfve, jurist på DO till SvD.se. Han tror också att det kan finnas ett mörkertal.

– Det är inte alla som vill ifrågasätta med sin bank, det kan vara känsligt.

Att bankerna skyller på att de bara följer svensk lagstiftning tycker han inte är tillräckligt.

– De måste också vara noggrannare i sin kontroller så att kunder inte drabbas.

Tomas Tetzell, chefsjurist på branschorganisationen Svenska Bankföreningen, tror att det blir svårt att göra noggrannare kontroller.

– Det är naturligtvis olyckligt att oskyldiga drabbas men det är inte alltid så lätt att veta vad som är för- eller efternamn. Självklart vill vi göra en så finkalibrig sökning som möjligt men vi vill ju heller inte riskera att bryta mot lagen och göra transaktioner med brottsmisstänkta, säger han till SvD.se.

På EU:s lista med terroriststämplade individer finns personer med mycket vanliga arabiska namn som till exempel Hussein, Mohammed och Yacoub, men även de icke-arabiska namnen José Maria och James.