Tänk dig tre lindansare som långsamt går och balan­serar på en slak lina. De vevar med ­armarna och sänker på knäna för att inte ramla. Alla följer andlöst skådespelet.

Ungefär så var det på bilsalongen i Detroit. Över 6 000 journalister följde med blod­vittring varje steg som GM, Chrysler och Ford tog. Och bil­direktörerna ­balanserade skickligt mellan att inte brassa på för mycket med svulstiga shower och glittrande kändisar – men ändå slå världen med häpnad genom att visa upp allt miljövänligt de kan uppbringa – och därmed täppa till truten på de politiker i Washington som inte tror att de amerikanska bil­företagen är ­värda sina nödlån.

Hur det gick? Ett flertal elbilar lyftes fram i rampljuset. På GM:s stora presskonferens ville jublet aldrig sluta från flera hundra ditkallade GM-arbetare, pensionärer och fackfolk när vice ordförande Bob Lutz sakta kom åkande genom folk­havet i konceptbilen Cadillac Converj – en hybridbil byggd på samma princip som Chevrolet Volt som kan köras upp till 6,5 mil på el.

Hos Ford fanns snygga koncept­bilen Lincoln C, som dock inte hade någon elmotor, men mitt i montern stod några Ford Fusion utställda, en bil i Mondeostorlek, som nästa år kommer i hybrid­utförande. Men även stora pick-upen F150 var framträdande i montern.

Chrysler är mest illa ute av de tre stora och de hade också mind­re framtidsteknik att visa – den stora nyheten var konceptbilen C200 EV, en plugin-hybrid med sex mils räckvidd på el och som gör 0–100 kilometer i timmen på sju sekunder.

Men även andra hade el på schemat. Mercedes visade upp Blue­Zero E-Cell, en konceptbil som kan köras tio mil efter att ha laddats två timmar i vägguttaget. Maximal körsträcka ligger på 20 mil.

Borta hos japanerna Toyota och Honda kämpade man om uppmärksamhet kring två hybrid­bilar: Kungen på tronen Toyota ­Prius kom i generation tre som nu drar 8 procent mindre och är nere på under 0,4 liter per mil. Utmanaren Honda kontrade med produktionsversionen av den första utmana­ren på allvar: Honda Insight­ hybrid.

Mellan de stora hallarna, liksom i skamvrån, stod två kinesiska tillverkare och såg försåtligt snälla ut. Brilliance och BYD. Men kinesiska batteritillverkaren BYD, som bara tillverkat bilar ­sedan 2005, har redan lanserat en elhybrid i Kina av samma slag som den omtalade Chevrolet Volt. Bilarna kommer till USA och Europa 2010 och ska kosta cirka 22 000 dollar.

Några andra trender – förutom elektrifieringen – fanns också. Konceptbilarna blir allt mindre våghalsade, numera handlar det oftast om produktionsnära bilar med större hjul och annan inredning än den som ska gå i trafik.

En annan trend är att dieseln sakta blir hetare – från att ha varit iskall i USA. BMW, Mercedes och Audi lanserar flera oljebrännare som klarar stenhårda krav på den skadliga kväveoxiden, som för­surar naturen.

Audi visade också upp en ­bejublad konceptbil med en 3-liters dieselmotor: Sportback concept, en stor kombi-kupé med rundad kupéform som är högsta mode i bilvärlden just nu.

Och så Volvo förstås – bolagets presskonferens om den skulpterade S60 concept kom sist på den viktiga första pressdagen men lockade ändå många. Men Volvo hamnade ändå i skymundan av USA:s bilkris.

Fick de tre stora godkänt då? Jo, med tvekan. Men det stora allmänna intrycket när man går runt är att det fanns betydligt fler bilar som Ford Mustang Shelby 500 GT, Dodges Challenger eller stora GMC pickuper – än elbilar. Helt enkelt eftersom det är dessa som amerikanarna vill ha.

Och detta blir de tre tillverkarnas nästa strapats som balanserande lindansare. Miljökraven hårdnar. Men så länge bensinpriset är lågt kommer folk i USA inte köpa de nya miljövänliga mindre bilarna som visades upp.

– Naturligtvis inte, då fort­sätter de att köpa stora suvar, sa fri­språkige Bob Lutz i en intervju med bland ­annat SvD. Sedan tog han sats och, liksom alla andra bildirektörer, krävde statliga ­insatser för att styra konsumenterna: Skatt på bensin nämndes av både honom och GM:s chef Rick Wagoner.

Vågar Barack Obama?