Kia Soul, som lanserades för tre år sedan har fått sin första, mycket försiktiga, ansiktslyftning. Den mest framträdande förändringen är en ny font med större strålkastare men den mest betydelsefulla är de båda nya sexstegade växellådorna, en manuell och en automat, som gör färden tystare och mindre surrig.

Den kantiga formen, som av somliga uppfattas som tuff, ger intryck av att vara rymlig och praktisk. Det är dock en synvilla eftersom rymligheten inskränker sig till själva kupén. I bagageutrymmet ryms bara en och då ganska tunn, resväska förutsatt att den är stående. I baksätet och i passagerarsätet fram sitter även långa personer bra. En lång förare har dock svårt att hitta en bra körställning eftersom sätet är för kort och inte ger något stöd åt låren.

Lite märkligt är det också att det i Soul, trots den kantiga formen, är så dålig bakåtsikt. Den döda vinkeln är i Soul riktigt stendöd. Fjädringen är utmärkt bekväm, vilket är förvånande med tanke på att bilen är så kort.

Men det är i stan Kia Soul trivs bäst. Även om snett-bakåtsikten är usel är den desto bättre framåt genom en välvd framruta, upprättstående A-stolpar och kort nos. Den går också att köra snålt, nästan lika snålt som Kia lovar. Vi kom ner till 5,3 liter per 100 kilometer medan den officiella förbrukningen ligger på 4,9 liter. Med lite övning och en inkörd motor så...