Det, i mina ögon, största problemet med Kia Pro-Cee’d GT gör sig påmint redan när jag hämtar bilen hos generalagenten. Förardörren är så gigantisk att jag inte kan öppna den helt utan att riskera plåtskador på bilen bredvid.

Pro-Cee’d finns nämligen endast med två dörrar. Eller tre dörrar, som man säger numera eftersom även bakluckan av någon obegriplig anledning räknas som en dörr.

Det fanns en tid då det nästan enbart såldes tvådörrarsbilar i det här landet. Vi snackar 60–70-tal då bakdörrar betraktades som mer eller mindre livsfarliga för barn som åkte i baksätet. Det fanns också en utbredd uppfattning om att dubbelt så många dörrhandtag och fönstervevar orsakade mer skrammel i kupén.

I dag är det i princip bara supersportvagnar som säljs med enbart två dörrar. Nästan allt annat levereras med fyra eller fem dörrar.

Men alltså inte Kia Pro-Cee’d GT. I alla fall inte än.

Visst, den ser sportigare ut, är snyggare och fräckare än vanliga Cee’d och inger onekligen en viss respekt i gatumiljön. Men supersportbil? Definitivt inte!

Peter Schreyer har ansvarat för formgivningen och han misslyckas sällan. Det är minsann inte heller något fel på bilens motor-isering och chassiuppbyggnad. Dessutom klart godkänd känsla och gensvar i styrningen.

Men grejerna lirar inte lika bra tillsammans som hos exempelvis VW Golf GTI, som ju i decennier lagt ribban i den här klassen. Fast det krävs rejält tuffa tag för att skillnaderna ska kunna utmejslas.

Den bensinmatade 1,6-litersmotorn, som vi känner igen från det övriga Kia-programmet, har här blåsts upp till 204 hästkrafter med hjälp av en så kallad twinscroll-turbo. Fullt tillräckligt i en bil på knappa 1 400 kilo men inte tillräckligt för att hänga med Golf GTI från noll till hundra.

Det skiljer en dryg sekund. Men det skiljer ännu mer på prislappen – i runda slängar 65 000 kronor. Så mycket får du lägga till för att få den tyska förebilden. Då ingår förstås också två bakdörrar.

204

hästkrafter har Kia Pro-Cee’d GT.

Något automatiserat alternativ till den sexstegade manuella växellådan finns inte och kommer förmodligen heller inte att saknas av den som väljer en bil med den här karaktäristiken.

Transmissionen är också lättjobbad och distinkt och kan definitivt mäta sig med konkurrenternas manuella lådor. VW har förstås den suveräna DSG-lådan som alternativ, men då får man plussa på ytterligare 15 000 kronor på slutpriset.

Komfort är svårt att kombinera med sportiga köregenskaper och det gäller även Pro-Cee’d GT. 40-profildäck på 18-tumsfälgar frestar på ryggkotorna och orsakar också rätt mycket buller på svensk grov asfalt.

Inom lagens råmärken går det att slänga på däck med högre profil, men då förfelar man väl kanske hela idén med bilen? Ungefär som att montera extrema lågprofildäck på en terränggående suv.

Vilket ju i sanningens namn inte längre är direkt sällsynt. Förmodligen är det väl lika ovanligt att sportbilsägarna ger sig ut på racingbanan som att suv-ägarna ger sig ut i terrängen.

Kia har preparerat nya Pro-Cee’d GT med en rad typiska GTI-attribut. På insidan Recaro-stolar i svart alcantara med röda sömmar och GT-emblem, pianolackad dekor i instrumentpanelen och pedaler i aluminium.

På utsidan märks glupskare friskluftsintag i fronten än vad vanliga Cee’d uppvisar och som dessutom rymmer varsin fyrkant med LED-lampor.

Plus ett kaxigare bakparti som tronar uppe på två stora avgaspipor.

Och så rullar bilen alltså på gigantiska 18-tumshjul där de knallröda bromsoken lyser igen-om.

Det är inte så herrans många år sedan vi här i Europa fnyste lite åt koreanska bilar, och även om den faktiska byggkvaliteten snabbt förbättrades så ville den upplevda känslan av kvalitet inte riktigt infinna sig.

Utseendemässigt föll bilarna heller inte de europeiska bilköparna riktigt i smaken.

Att Kia gått i spetsen för att höja just kvalitetskänslan är väl inte helt fel att påstå, men framför allt har man lyckats bättre än övriga koreanska bilfabrikanter med att skapa en lockande europeisk look.

Och just Cee’d är utvecklad, formgiven och tillverkad i Europa (Slovakien) – för européer.

Koncernsyskonet Hyundai har inte haft samma framgång trots att även de numera producerar bilar i Europa (Tjeckien).

Så, sammanfattningsvis, kan Kia Pro-Cee’d GT verkligen utmana giganterna i klassen?

Utseendemässigt och framför allt prismässigt, absolut, men för att i övrigt kunna matcha mästaren VW Golf GTI krävs det nog ytterligare ett par år på träningsläger.

Jag är ganska säker på att de redan lagt upp taktiken nere i Frankfurt, där Kia Motors har sitt europeiska huvudkontor.

Motor/växellåda

Frontmonterad tvärställd bensinmotor med turbo. Lättjobbad manuell 6-växlad låda som fungerar utmärkt med den överladdade motorn. Det finns ingen automatväxellåda som alternativ. Motorn drar bra redan från låga varv, men ger full effekt först runt 6 000 varv i minuten.

Ekonomi/miljö

Jämförd med de etablerade konkurrenterna i den här klassen, VW Golf GTI och Ford Focus ST, är ProCee’d billigare, men kanske inte lika värdebeständig. Särskilt som den enbart finns i tredörrarsutförande. Motorn är törstig.

Köregenskaper

Chassiet upplevs som betydligt skarpare än hos standard-Cee’d, men är inte i nivå med veteranen i klassen VW Golf GTI. Bra styrning som ger fin vägkänsla, men drivhjulen tenderar att tugga lite vid gaspådrag ut ur en böj. Mycket buller i kupén.

Säkerhet

Vanliga Kia Cee’d fick fem stjärnor hos Euro Ncap, vilket rimligtvis även bör gälla ProCee’d. Enda egentliga plumpen i proto-kollet gäller några hårda islagsytor vid kollision med fotgängare. För att få strålkastarspolning krävs den dyrare versionen GT+.

Helhet

Kia ProCee’d känns mycket välbyggd och kvalitetskänslan hos hela Kia-programmet har uppgraderats rejält de senaste åren. Fin prestanda och mycket GTI-känsla både i utrustning och design. Men tredörrarsbilar är opraktiska och för att köra bilen dagligen bör du ha klippkort hos kotknackaren.