GM:s frälsare går inte på vatten – men nästan

Jesus. En frälsare. Legenden om Chevrolet Volt har tecknats med breda penseldrag av GM:s marknadsavdelning. Volt får inte Europapremiär förrän i november, men SvD Bil & Motor fick en provtur redan i veckan.

Chevrolet Volt-bilen står och ser ordinär ut i en bilhall söder om Stockholm. Den bygger på samma bottenplatta som mellanklassbilen Opel Astra, minner vagt i formen om Toyota Prius och är invändigt både 80-talsaktigt utspejsad med gröna digitalsiffror – och foträt med ratt och spakar direkt från Opel Astra.

Men vad är Volt egentligen för bil?

Tänk så här: Det är en elbil med vilken kan köra åtminstone fyra, och med ekonomisk körteknik upp till åtta mil. Därefter tar en 1,4-liters bensinmotor på 84 hästkrafter automatiskt vid och ger energi till elmotorn och laddar batteriet, men utan att direktdriva hjulen.

Tanken är att man ska slippa stå strandad utmed motorvägen med tomt batteri – och med förbränningsmotor kan man köra omkring 50 mil totalt.

Vi viner iväg ut i solskenet. Den 4,5 meter långa bilen känns som vilken mindre mellanklassbil som helst med steglös automatlåda. Vi kör småvägar till Nynäshamn. Väghållningen är distinkt, styrreaktionerna snabba och materialvalet i kupén håller en standard över genomsnittet. När bensinmotorn kopplas in upplevs den som lite surrig, men inte så att det stör.

Vi kör en förseriebil, vilket bland annat märks på att elmotorn hettas upp så att bensinmotorn får gå in med jämna mellanrum. Det gjorde det svårt att bedöma hur långt vi kom på el – uppskattningsvis runt tre mil. Detta ska vara lagat på produktionsbilarna, utlovas det.

Det som ska skilja Volt från de vanliga dödliga hybriderna (som också har både el- och bensinmotor) är att bensinmotorn aldrig driver direkt på hjulen. Så har det hetat. Men det visar sig inte stämma. Det har nämligen kommit fram att bensinmotorn i högre farter fungerar som generator, men också via planetväxeln driver hjulen. Anledningen är att det blir effektivare.

I högre fart med bensinmotorn i gång blir Volts konstruktion inte helt olik en vanlig Toyota Prius. Prius kan bara köra på el i låga farter på grund av sin låga batterikapacitet. Volts batteri är ungefär tolv gånger starkare.

Spelar det någon roll då? Egentligen inte, förutom att konstruktionen inte är så epokgörande som utlovats. Frälsaren kunde inte riktigt gå på vatten, men Chevrolet Volt känns ändå som den klokaste eldrivna bilen.

Priset då? Vi får vänta till Genèvesalongen i början av mars för att få veta. I USA kostar en Volt med miljörabatt 33500 dollar, motsvarande 221000 kronor. Men så billig blir den inte i Sverige. Volts systerbil Opel Ampera med samma teknik ska säljas för 42900 euro (384000 kronor). I Tyskland efter miljörabatter blir priset 36000 euro (cirka 323000 kronor). Enligt källor kommer Volt att bli något billigare. Den blir ändå dyr och svenska statens nya ”supermiljöbilspremie” på 40000 kronor blir viktig. Men hos Chevrolet vet man inte om Volt omfattas av den. Kravet är att man ska klara koldioxidutsläpp på 50 gram per kilometer.

–Vi utgår från att de bara räknar eldriften, men vi vet ärligt talat inte, säger Chevrolet Sveriges vd Jonas Ahnve.

Han borde vara orolig.