I sakta mak på väg söderut från Stockholm – jodå, det går alldeles utmärkt att köra laglydigt även med en Audi R8. Jag har redan börjat vänja mig vid att medtrafikanterna gärna åker upp bredvid och kastar en extra blick, eller två eller tre för den delen, på den uppseendeväckande bilen, men nu är det något annat på gång.
I backspegeln kan jag inte undgå att notera en viss aktivitet i den BMW som nyss la sig bakom mig. Passageraren dyker upp genom den öppnade takluckan, beväpnad med en systemkamera.
Det är svinkall svensk vinter, men det verkar inte bekomma honom alls. I skjortärmarna fyrar han av ett antal bilder, kör om och gör tummen upp, bara för att svänga in och knäppa några bilder framifrån också.
Alla kapitulerar naturligtvis inte så villkorslöst, men det är uppenbart att den lilla röda bilen lämnar väldigt få oberörda. Att unga killar håller på att vrida nacken ur led när R8:an kommer glidande är kanske inte oväntat, men när kvinnan i den mötande bilen på gatan i villaförorten spontant vinkar glatt inser man att Audi lyckats skapa något så ovanligt som en riktig glädjespridare på vägen.
Exakt vad det är som får människors mungipor att åka upp är inte lätt att sätta fingret på, men det är tydligt att Audis designers funnit en alldeles speciell formel. Den framkallar känslor som ingen annan supersportbil.
Egentligen är ju Audi R8 en alldeles galen bil, på många sätt och vis. Den är visserligen en hisnande körmaskin med fantastiska fartresurser och suverän väghållning, men den är också opraktisk – med ett mycket begränsat bagageutrymme – och nästan så långt från en miljöbil man kan komma. Koldioxidutsläpp på 351 gram per kilometer ger inte många pluspoäng i dessa tider.
En bil som så uppenbart är byggd för att flyga lågt på tyska autobahn eller möjligen på någon avlyst racerbana, hur klarar den då tuffa svenska vintervägar? Bättre än väntat, faktiskt.
Så länge man inte försöker forcera dåligt plogade gator är det inga problem. R8 har väldigt låg markfrigång och som snöplog fungerar den inget vidare. Annars hanterar den beprövade fyrhjulsdriften alla bekymmer, vare sig det handlar om hala vägar i högre farter eller klättrande uppför osandade isiga backar i det kuperade villasamhället.
R8 får alltså fullt godkänt betyg. Även om det inte är någon klimatbil klarar den bistert svenskt vinterklimat utan problem. Men egentligen kommer den självklart bäst till sin rätt på andra breddgrader, fast den som har råd med en Audi R8 kan säkert kosta på sig en annan vinterbil också.
Billig är den ju inte, med ett grundpris på över 1,4 miljoner kronor för en manuellt växlad R8 med V10-motor (från systermärket Lamborghini). Och med lite mer utrustning kan priset sticka i väg rejält.
Ett tips kan vara att inte lägga några extra pengar på ljudanläggningen, det räcker så gott med den vackra sången från den varvvilliga motorn.
Motor/växellåda
Med en imponerande kraftfull mittmonterad V10-motor – ursprungligen framtagen för italienska systermärket Lamborghini – och en distinkt växellåda kan det inte gärna bli annat än absolut toppbetyg.
Ekonomi/miljö
Redan grundpriset på drygt 1,4 miljoner kronor sänker naturligtvis ekonomibetyget, även om R8-entusiasterna säkert tycker den är värd varje krona. Och koldioxidutsläpp på 351 gram ger inget plus i kanten.
Känsla/köra
Det första som slår en är hur lättkörd bilen är, trots alla kraftresurserna. Den är from som ett lamm så länge man inte trampar gasen i botten. Och interiören, inbäddad i mjukt skinn, andas hög kvalitet.
Säkerhet
R8 är inte testad av EuroNcap, men fyrhjulsdrift, förstklassig väghållning, högeffektiva bromsar och antisladdsystemet talar till Audis fördel. Om föraren bara är lite försiktig med gasfoten.
Helhet
Audi R8 väcker uppmärksamhet överallt med sin utmanande formgivning. Dyr, opraktisk och egentligen helt onödig, om man inte bor granne med en racerbana, men också en fantastisk nöjesmaskin för den som har råd.





