En parkeringsplats är en så alldaglig upplevelse att vi knappast lägger märke till den annat än när alla är upptagna. Studier som gjorts visar att 30 procent av all trafik i innerstäderna består av bilister som kör omkring på jakt efter en parkeringsplats. Det finns mycket att hämta både miljömässigt och samhällsekonomiskt om matchningen mellan parkeringsplatser och bilister förbättras.

LÄS MER: ”Fler miljoner i p-avgifter”

I flera svenska städer har det redan lanserats appar, små dataprogram som gör det lättare att parkera. Tack vare GPS-funktionen på smartmobilerna, kan man hitta de parkeringsmöjligheter som finns i närheten. Antalet lediga platser visas samtidigt i realtid.

–Det har varit oerhört många nedladdningar av vår parkeringsapp. Tanken är att det på våra stora parkeringsplatser ska ges så god information att man kan vara trygg på att det finns en plats när man kommer dit, säger Maria Stenström, vd för Parkeringsbolaget i Göteborg.

–Eftersom vi är ett kommunalt företag, där målet inte är att gå med vinst utan att tillhandahålla en service, har vi tagit med de privata parkeringshusen i vår app också, säger hon.

En parkeringsplats i ett P-hus kostar 150 000 kronor per år att bygga och underhålla. Det är stora summor att spara om de parkeringsplatser som redan finns kan utnyttjas mer effektivt. Trenden går dessutom mot att parkeringshusen byggs under jord. Då blir kostnaden ännu högre, 400 000 kronor per plats eller mer.

LÄS MER: ”Ny app ska spåra lapplisor”

Samtidigt finns det alltid målkonflikter. Ju bättre tillgång på parkering, desto mindre används kollektivtrafiken. Omvänt stryper man antalet parkeringsplatser blir det fler som tar bussen och tunnelbanan.

Parkering har alltid varit en fråga som engagerar folk.

–Få vardagliga företeelser väcker så starka känslor som parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter. Även om det jämfört med andra samhällsfrågor kan uppfattas som blott ett irritationsmoment i vardagen, är felparkeringsavgiften en av de vanligaste orsakerna till att en enskild medborgare utsätts för kommunens myndighetsutövning, heter det i den rapport som görs vartannat år om de svenska kommunernas gatumarksparkering.

När de första P-mätarna sattes upp i Oklahoma City i USA 1935 var motståndet från butiksägarna stort till en början. Men stadens gatukontor hade gjort en undersökning som visade att 80 procent av bilarna som stod parkerade längs trottoarerna i centrum av staden hörde till dem som arbetade där. Kunder som ville handla i butikerna kom inte till.

När handelsnäringen såg hur cirkulationen ökade tack vare betalningen började de pressa på för ännu fler P-mätare. Det gick hand i hand med att myndigheterna snabbt såg att parkeringsavgifterna och P-böterna var en viktig inkomstkälla.

1951 fanns det redan P-mätare i 2400 amerikanska städer. Året därefter sattes de första åtta grå P-mätarna upp på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Det kostade 50 öre för en timmes parkering.

De första lapplisorna kom först fem år senare.

P-mätarna ersattes efter hand av parkeringsautomater med kvitton som lades innanför vindrutan på bilen och där kreditkort kunde användas för betalningen. Något större tekniksprång har det emellertid inte varit förrän nu.

–Parkeringsplatserna är lika stora, lika många och lika breda som tidigare. Bilen har kommit för att stanna. Den står stilla 92 procent av tiden i genomsnitt, säger Sten Åke Håkansson, vd i Svepark Service AB.

Trots detta har de största resurserna inom den lokala trafikplaneringen och trafikpolitiken ägnats åt den begränsade tid när bilarna är i rörelse.

–Parkeringen har varit och är fortfarande ett kraftigt försummat område inom städernas trafikplanering och trafikpolitik, påpekas det i en rapport av Tomas Svensson och Ragnar Hedström på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Enligt de två forskarna fungerar parkeringsmarknaden i praktiken dåligt i de flesta städer. Kostnaden för att parkera är mer eller mindre medvetet subventionerad och fördelas i stor utsträckning ut på hyror, fastighetspriser, varupriser och löner på ett icke-transparent sätt.

–De som parkerar bilen får sällan möjlighet att göra en avvägning mellan den egna nyttan av att parkera och den faktiska kostnaden för att tillhandahålla parkeringsplatsen. Efterfrågan på parkeringsplatser i städer är därför konstlat hög, i samhällsekonomisk mening, påpekar de.

I USA finns det studier som visar att den dolda subventioneringen av landets parkeringsplatser motsvarar hela försvarsbudgeten.

Redan i dag skulle det gå att ha parkeringsplatser som scannar in registreringsskylten och automatiskt belastar ett konto för den tid man står, varken mer eller mindre. Den kan dessutom driva det hela med ström från solcellspaneler om P-platsen är utomhus.

–Det är inte tekniken som är begränsningen, utan lagarna som till exempel säger att en parkeringsbot måste fästas på rutan, säger Sten Åke Håkansson.


LÄS MER: ”Unik bilduell - Volvo V40 mot BMW1-serie”