– Vi har kollat på utsläpp från bilarnas skivbromsar, hur de alstras, vilka ämnen det handlar om och hur stora partiklarna är, säger Ulf Olofsson, professor och prefekt vid institutionen för maskinkonstruktion på KTH.
Slutsatsen han och doktoranden Jens Wahlström kunnat dra är att bilens skivbromsar kan svara för en betydande del av bilens partikelutsläpp, speciellt på sommarmånaderna när dubbdäcken är avplockade. Partiklarna är mindre än 10 mikrometer, ner till 20 nanometer, och innehåller metaller som koppar och järn.
– Tillräckligt små för att de ska sig ner i människokroppen när vi andas, säger Ulf Olofsson.
Väl där kan de fastna i lungorna och orsaka inflammationer och andra luftvägssjukdomar – men också lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar, enligt studier som bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, gjort.
– Bilbromsarna, inklusive bromsskivor och belägg, är lite som en svart kemilåda med alltifrån metaller som koppar och järnoxid till nermalda skal från cashewnötter, säger Ulf Olofsson.
Stockholms stads miljöförvaltning är medveten om problemet, men ser ändå dubbdäcken som det mest akuta.
– För partikelhalterna och problemen med överskridandena av miljökvalitetsnormerna är dubbdäckens slitage viktigare. Å andra sidan kan de metallhaltiga bromspartiklarna vara mer toxiska på grund av det kemiska innehållet och storleken, men detta vet vi inte så mycket om, säger miljöutredare Christer Johansson.
En kartläggning som gjordes av miljöförvaltningen 2007 visade att mängden utsläpp av bly från skivbromsarna minskat från 500 till 35 kilo per år över en tioårsperiod. Orsaken är ett EU-direktiv från 2003 som förbjuder att metaller som bly, kvicksilver och kadmium används i beläggningen.
– Men vi har definitivt inte löst problemet med bromspartiklar ännu, tillägger Christer Johansson.
På KTH tänker man fortsätta forska bilbromsarnas utsläpp och försöka ta fram nya effektivare modeller.
– Miljöanpassade skivbromsar kan förbättra stadsmiljön, säger Jens Wahlström.
