Den svarta skyskrapan med sin gnistrande SEB-logga på avenyn Tornimäe vakar över Tallinn under regntunga höstskyar. Lyxhotellet mittemot speglar sig i fasaden. I Riga blickar Swedbanks stålskrapa ut över floden Daugava. Det man lätt glömmer bort i Stockholm är att de svenska och skandinaviska bankerna är Baltikums banksystem.

I Estland har varannan kund sitt bolån hos Swedbank och 85 procent av banksystemet är svenskt. I Lettland och Litauen har Nordea, SEB och Swedbank också en stor dominans.

På presskonferenserna i går hävdade Nordea, Swedbank och SEB att just de inte kommer att sitta med kreditförlust-Svarte Petter när konsumtionskarnevalen nått sitt slut i Baltikum. Och ansvaret för att den baltiska bubblan spruckit, den tycks ligga någon annanstans än hos de svenska bankerna.

För några veckor sedan fick litauerna skrämselhicka. SMS skickades över landet där det fastslogs att en stor svensk bank skulle gå omkull och att den litauiske riksbankschefen plockat ut alla sina pengar från bankkontot. Finansdepartementet blev så oroligt att man bytte bank från Swedbank till DnB Nor och sparare gick och tog ut sina pengar med finanskrisen i mitten av nittiotalet i färskt minne där banker gick omkull och människor förlorade årtionden av sparpengar.

För i Estland och Lettland är man rädd. Dyrare mat, kläder och bensin och boprisras har lett till tomma plånböcker och ökande arbetslöshet.

På en skönhetssalong i finanskvarteren i Tallinn har redan de tuffare tiderna börjat märkas. Det är inte längre fullbokat varje dag och allt fler väljer allt billigare behandlingar.

– Först gjorde svenska bankerna stora pengar på oss. Nu är de stora problem för oss, sammanfattar nagelskulptrisen Piret.

Över 90 procent av alla pengar i Estland som lånats ut har skett i euro. I Lettland och Litauen är situationen likartad.

Däremot har kundernas sparande varit i de lokala valutorna. Skulle en devalvering ske blir lånen väldigt mycket dyrare för kunderna, och betydligt svårare att betala tillbaka.

Ordet devalvering får inte ens sägas på telefon av bankanställda i Lettland - där har säkerhetspolisen lovat att utreda vilka som ligger bakom finanskrisrykten. Men alltfler analytiker har börjat ta ordet i sin mun. Och skulle arbetslösheten klättra upp mot 12 procent i Lettland skulle det vara ett enkelt sätt att råda bot på den lånefinansierade bytesobalansen.

Vad en devalveringen skulle innebära för de svenska bankerna i form av kreditförluster, ja, det vill de nog inte själva ens tänka på.