Den fortsatt snabbt växande stats- och bankskuldkrisen i euroområdet hotar kreditbetygen i alla europeiska stater, och sannolikheten för en serie av betalningsinställelser från stater i euroområdet kan inte längre negligeras.

Det skriver Moody's Investor Service i en rapport på måndagen.

”I frånvaro av policyåtgärder som stabiliserar marknadsförhållandena, eller om dessa förhållanden stabiliseras av andra skäl, kommer kreditriskerna att fortsätta att stiga”, skriver Moody's .

Samtidigt som trycket ökar på europeiska myndigheter att agera snabbt för att återställa marknadens förtroende ökar också spänningarna. Euroområdet som helhet har en betydande ekonomisk och finansiell styrka men institutionella svagheter fortsätter att hindra en lösning på krisen och tynger betygsutsikterna.

”I termer av policyramverket närmar sig euroområdet nu ett vägskäl som antingen leder till större integration eller större fragmentisering”, skriver Moody's .

Moody's huvudscenario är fortsatt att euroområdet kommer att kunna bestå utan utbredda betalningsinställelser, men även detta ”positiva” scenario medför negativa ratingimplikationer under perioden till problemen är lösta.

”Ratinginstitutet noterar att den politiska kraften att implementera en effektiv lösningsplan kanske bara kommer fram efter en serie av chocker, som kan leda till att fler länder förlorar tillgången till marknadsfinansiering under utdragen period vilket kräver stödprogram. Det kan mycket troligt leda till att dessa länder flyttas till spekulativ klass (på kreditbetygen)”, skriver Moody's .

De senaste veckorna har sannolikheten för ett mer negativt scenario ökat, enligt Moody's . Det speglas bland annat av politisk osäkerhet i Grekland och Italien, osäkerhet om de ”haircuts” som ska införas på den privata sektorns innehav av grekiska statspapper och sämre ekonomiska utsikter. Moody's ser två alternativa utfall i ett försämrat scenario, ett där ett eller fler länder ställer in betalningarna, och ett som även inkluderar att dessa länder lämnar euroområdet.

”Sannolikheten för multipla defaults i euroländer är inte längre negligerbar. Enligt Moody's bedömning kommer sannolikheten för defaults fortsätta att öka snabbare ju längre likviditetskrisen fortsätter”, skriver Moody's.

En serie av betalningsinställelser skulle också öka sannolikheten för att ett eller flera länder också lämnar euroområdet.

”Moody's bedömer att varje multipel-exitscenario – med andra ord en fragmentisering av euroområdet – skulle få negativa återverkningar för kreditställningen i alla länder i euroområdet och EU”, skriver Moody's .

Moody's räknar med att politikerna kommer att svara på de ökade riskerna med nya åtgärder, och kreditimplikationerna av dessa kommer att övervägas noga. Men samtidigt kommer sannolikt nya chocker mot finansieringsförhållandena leda till selektiva betygsändringar.

Utan något större politiskt initiativ inom en nära framtid som kan stabilisera marknadsförhållandena, eller om marknadsförhållandena förbättras av någon annan anledning, kommer troligen en punkt nås där ”hela arkitekturen” av Moody's betyg inom euroområdet, och möjligen i hela EU, måste ses över. En sådan ompositionering väntas bli klar under första kvartalet 2012.

Greklands banker töms på insättningar i snabb takt, visar statistik från Europeiska centralbanken (ECB). I oktober tappade bankerna 4 procent av sina insättningar, som därmed krympte till 182,5 miljarder euro.

Mätt från december 2009, när den grekiska skuldkrisen drog igång, har bankerna därmed förlorat en fjärdedel av sina insättningar.

Ledande europeiska börser öppnade veckans handel uppåt och även euron steg något mot bland annat dollarn.

Räntetrycket mot Italien och andra euroländer med statsfinansiella problem avtog under måndagen. För Italiens tioåriga statsobligation föll räntan från 7,48 till 7,15 procent under förmiddagshandeln.

Även de spanska tioårsräntorna sjönk, från 6,84 till 6,66 procent.

Räntorna på svenska statspapper steg samtidigt, i linje med börslyftet och en tydlig förstärkning av den svenska kronan. Räntan på den tioåriga svenska statsobligationen låg vid 11-tiden på 1,71 procent, upp från 1,61 procent.

Vid 9.30 låg den tyska tioårsräntan på 2,29 procent, vilket då kunde jämföras med 1,64 procent för svenska statspapper med samma löptid. Räntegapet på 0,65 procentenheter är ett av de högsta som uppmätts mellan Berlin och Stockholm. Det har uppstått då marknaden befarar att Tyskland i slutändan kommer att få betala en stor del av notan för skuldkrisen.