Skidsverige lider inte av lågkonjunktur. Under den gångna säsongen såldes liftkort för 1,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 16 procent, jämfört med säsongen dessförinnan. Den goda snötillgången i vintras bidrog, men även en fortsatt tillströmning av utländska turister. Den svaga kronan lockade många skidåkare från de nordiska grannländerna och från Ryssland och Baltikum att välja den svenska fjällvärlden framför andra europeiska alternativ. Och trenden väntas fortsätta.

– Svenska anläggningar uppskattas för vår service och bra skidskolor för barn. I småländska Isaberg står danskarna för 70 procent av besökarna. Det är i södra Sverige och södra fjällvärlden som danskarna lär sig att åka skidor, säger Hans Gerremo vd för SLAO, liftägarnas branschorganisation.

Framgångarna för skidanläggningarna höjer investeringshumöret. Under den kommande säsongen investeras 940 miljoner kronor i landets skidanläggningar, enligt SLAO:s sammanställning.

– När det går bra investerar man för att öka kundtillströmningen. De senaste sex åren har branschen investerat mellan 600–900 miljoner kronor varje säsong, säger Hans Gerremo.

Årets investeringssumma är inte sensationell, men den ligger i det övre spannet. Hans Gerremo tror att siffran hade varit högre om inte finanskrisen hade satt sina spår på bankernas agerande.

– De granskar varje förfrågan noggrant under luppen innan de lånar ut pengar, säger han.

Men å andra sidan har branschen också gynnats av lågkonjunkturen. Underentreprenörer lämnar mer attraktiva offerter och kostnaden för att få ett jobb utfört blir lägre.

Börsnoterade Skistar som driver flera skidanläggningar i Sverige är delaktigt i de största investeringarna. Totalt gör bolaget investeringar på runt 120 miljoner i sina skidanläggningar för att förbättra deras kapacitet. Dessutom är Skistar delägare i ett bolag som bygger en ny aktivitetsanläggning i Lindvallen, med äventyrsbad, gym, spa, restauranger och lekland. I detta investeras 350 miljoner kronor.

– Förbättringar och nyheter är nödvändigt för att klara konkurrensen, säger Bo Halvardsson, teknisk direktör i Skistar.

Han konstaterar att gästerna numera lägger mer tid på andra aktiviteter än skidåkning under en fjällsemester. Restaurangerna måste vara bra och värmestugorna bra utrustade. Det ställs krav på en anläggning ur alla generationers perspektiv.

– Om några år måste vi ha trådlöst internet som standard i vårt boende, säger Bo Halvardsson.

Utvecklingen drivs ständigt framåt. Han tror inte det dröjer förrän vi både har modern plastsnö som inte behöver pistas och skidanläggningar inomhus.

Skidorten Branäs i norra Värmland siktar på tillväxt. Bolaget Branäs fritidscenter ökade sin omsättning med 25 procent till 100 miljoner kronor under det nyligen avslutade räkenskapsåret och vinsten uppgick till 10 miljoner kronor.

Under kommande säsong investeras 71 miljoner i lägenheter, ny väg och ett förbättrat snösystem.

– De senaste sex åren har vi investerat 700 miljoner kronor i anläggningen och byggt ut antalet bäddar. Vi har en otrolig efterfrågan på boende. En konkurrensfördel är bergets geografiska läge, säger Mikael Rundblom, delägare och styrelseordförande i Branäs fritidscenter.

Branäs lockar barnfamiljer från västra och södra Sverige, men också norrmän, tack vare närheten till den norska gränsen. Skidanläggningen profilerar sig också genom att hålla i världscupen i den nya tävlingsgrenen skicross.

Optimistiska inför framtiden är också investerarna bakom nya Himmelfjäll på Hemmeråsen nära Idre fjäll. Under våren 2010 är det byggstart för de första bostadshusen och bearbetning av berget som ska bli backar. Enligt en plan ska 14 liftar och ett 40-tal nedfarter, upptill 10000 bäddar byggas och många hundratals miljoner kronor måste investeras för att få anläggningen färdig.

– Fördelen är att vi har ett helt orört fjäll att jobba med och vi kan planera allt optimalt. Det är unikt att kunna göra allt från början, säger Staffan Derning, vd i Idre Himmelfjäll AB.