Det var 1960-tal. Allt fler flyttade till städerna, Sverige led av svår bostadsbrist och de bostäder som fanns höll ofta låg standard. 1965 beslutade därför riksdagen att bygga en miljon bostäder under en tioårsperiod för att rätta till problemen.
Byggandet subventionerades och storskalighet uppmuntrades.
Över hela landet växte nästan identiska bostadsområden upp som svampar ur jorden, i en tid då oljebrist och klimatdebatt ännu låg långt borta.
Idag, 30 år senare, behöver omkring 80 procent av miljonprogramlägenheterna i de kommunala bostadsbolagens fastighetsbestånd över hela landet stambytas, fasadrenoveras och energieffektiviseras – samtidigt. Husen slukar energi och håller inte måttet i en tid då klimatet har flyttat upp på dagordningen. Men i nuvarande takt skulle det ta ytterligare 30 år innan det som måste göras är gjort.
Många av landets kommuner känner sig förhindrade att ta allt för stora initiativ, i väntan på regeringsinitiativ och eventuella subventioner.
–Det här är ett samhällsombyggarprojekt av samma dignitet som på 60-talet, men idag är makten decentraliserad på ett helt annat sätt – det är mycket svårare för en regering idag att ta ett så djärvt initiativ. Det är en mångfald av aktörer som måste med, framförallt de boende men sen också kommuner, fastighetsägare, byggbolag och statliga myndigheter. Därför vill vi samla dem och starta en mer ambitiös diskussion där de sociala frågorna och de byggtekniska frågorna kopplas samman, förklarar Carl Mossfeldt, vice vd på stiftelsen Tällberg Foundation.
I höst trappar de därför upp sitt initiativ kring miljonprogrammet. Målet är att agera värd, samla de olika aktörerna och få till en dialog som kan resultera i att gemensamma lösningar successivt växer fram.
–Det här är en chans att bygga in mångfald i samhället, så frågan är: ska vi dutta lite, eller ska vi göra det ordentligt? Detta kan skapa tiotusentals nya jobb – många i samhällets mest socialt utsatta områden. Det finns stora möjligheter att använda det här som integrationsmotor om man gör rätt, säger Carl Mossfeldt.
Energimyndigheten är en central samarbetspartner och turnerar just nu runt med en monter i form av en miljonprogramslägenhet, där besökare kan se exempel på hur en renovering kan gå till.
Under miljonprogrammets dagar lyckades man industrialisera byggandet och snabbt producera billiga bostäder, vilket ledde till många nästintill klonade bostadsområden.
Tillvägagångssättet har fått utstå mycket kritik, men ur energibesparingsperspektiv kan det vara positivt.
–Många av de här husen är väldigt lika, vilket är en fördel eftersom man kan använda samma metoder i stor skala över hela Sverige och få ner kostnaderna, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger.
Han vill se rejäla satsningar som syftar till att få ner energianvändningen med runt 80 procent, men är liksom Tällberg Foundation inne på linjen att renoveringarna måste göras utifrån ett bredare tänkande.
–Bostäderna behöver rustas upp och ligger ofta i områden som behöver göras mer attraktiva. Energireducerar man samtidigt som man renoverar kan energibesparingarna betala för de andra förbättringarna, säger Tomas Kåberger.
Likväl måste pengarna fram i inledningsskedet. I många pilotprojekt ligger kostnaderna på runt en miljon kronor per lägenhet, samtidigt som många hyresgäster i de berörda områdena saknar möjligheter att bära en hyreshöjning. Därför kommer frågan om finansiering att få en viktig roll i de kommande samtalen.
–Hur kan man använda pensionskapital för detta? Hur ser man till att den som har investerat också får räkna hem vinsterna? Det här kommer att kräva helt nya finansieringslösningar, konstaterar Carl Mossfeldt.
