Vem är det som ska ta räkningen? Blir det företagen själva, försäkringsbolagen, eller regeringarna? Hur ska man förhindra att inte konkurrensen snedvrids om vissa länder vill ge stöd till sina drabbade näringar?

Inom försäkringsbranschen är force majeure, som det kallas med ett franskt uttryck, viktigt. På engelska kallas det Act of God och ett gammalt svenskt uttryck är högre hand.


En juridisk definition av force majeure är en naturkatastrof som ingen kan förhindra, som en jordbävning, en flodvåg, ett vulkanutbrott, en storm eller en tornado.

Därmed borde försäkrings- bolagen kunna två sina händer från vulkanaskan. Flygbolagen och de som driver flygplatserna, som statliga Swedavia, kan därför räkna med att få nej om de försöker få ersättning av försäkringsbolagen.


–Generellt frånskriver sig försäkringsbolagen ansvaret för naturskador. Vi behöver inte åberopa force majeure, det finns redan inskrivet i alla försäkringskontrakt att de inte gäller för naturskador, säger Caroline Uliana, presskontakt på If .

–Det går till exempel inte att försäkra en byggnad i Los Angeles mot jordbävningsskador. För att få ersättning krävs det att en försäkringsskada ligger i botten, som en brand, vattenskada eller stöld. Det gäller även för avbrottsförsäkringar, säger hon.

Hittills har det inte varit några sådana händelser. Inga flygplatsbyggnader eller flygplan har skadats, därmed kan det inte heller göras några krav.

Därför är det företagen själva som måste stå för kostnaderna. Det handlar om alla taxfree- butiker vars omsättning stupat, till industrier som är beroende av enskilda delar som flygs in.


BMW har stängt två och Nissan har stängt tre bilfabriker för att de inte fått en viss sorts sensorer som mäter lufttrycket från underleverantören i Irland. Sammanlagt uppskattar de två bilbolagen att 10000 färre bilar kommer tillverkas.

Med just-in-time logistik har många industrier inte längre några lager annat än för någon dags produktion. Laxodlaren i Norge som inte kan skicka färsk flygburen fisk till sina japanska kunder är lika olycklig som rosodlaren i Kenya. Landet exporterar rosor för fyra miljoner dollar per dag.


Men är vi mer eller mindre sårbara för vulkanutbrott än vad vi var tidigare?

Historiskt sett har det varit jordbruket som tagit den största smällen, på grund av asknedfall eller för att klimatet blev kallar med hungersnöd som följd.

Utsläppet från Eyjafjalla- jökull är emellertid än så länge för litet för att få annat än en lokal effekt på Island. Annat var det under den största isländska vulkanutbrottet, Laki, 1783–84. Då dog 21 procent av Islands befolkning och 75 procent av boskapen. Flera länder i Europa drabbades av hungersnöd.


Även om stängningen av flygplatserna gör att många anställda inte har kunnat komma till planerade möten eller sina kontor, betyder det inte att de inte kunnat göra en arbetsinsats. Många har bärbara datorer och kan koppla upp sig på nätet och arbeta från den plats de råkat bli fast.

Price Waterhouse Coopers uppskattar att en veckas totalt stopp i flygtrafiken kommer att minska den brittiska brutto- nationalprodukten med 0,025–0,05 procent och att motsvarande tal kan förväntas för andra europeiska länder.