BP:s aktiekurs har ökat med 45 procent sedan årslägsta, men kursen är fortfarande bara hälften av vad den var som högst, tidigare i år. Igår var kursen runt 430 pence på Londonbörsen.
Priset för att försäkra BP:s lån sjönk samtidigt till den lägsta nivån på två månader.
Men trots att oljan slutat flöda i Mexikanska golfen är jobbet långt ifrån över för BP. Oljejätten kommer nu att slåss på tre fronter i rättsväsendet för att begränsa sina utgifter och för att försöka få andra företag att stå för en del av kostnaderna.
Den första konfrontationen skedde i Boise i Idaho, där en federal rättspanel möttes för att bestämma var rättegången om utsläppet ska ske.
Under 90 minuter fick 23 advokater som representerade BP och olika målsägare lägga fram sina argument. BP argumenterade för att förhandlingen bör ske i oljehuvudstaden Houston, Texas, medan de som representerar målsägarna har Louisiana, den delstat som är värst drabbad, som favorit. Avgörandet sker i mitten av augusti.
Den första juridiska fronten för BP är att försöka begränsa böterna och skadestånden. Enligt The Clean Water Act kan BP få böter på 1100 dollar per fat olja. Om bolaget döms för att ha hanterat borrningen på ett grovt vårdslöst sätt kan böterna bli 4300 dollar per fat. Summan blir därmed 4,5 miljarder dollar i det lägre alternativet och 17,6 miljarder dollar i det högre.
Skadeståndskraven från privatpersoner och företag som drabbats av oljeutsläppet är kinkigare. Här balanserar företaget på en slak lina. Det måste vara generöst när de gäller de förhållandevis små skadestånden från räkfiskare, hotellägare och andra som drabbats. Den negativa publiciteten och rättegångskostnaderna kan snabbt bli överstiga de belopp som krävs, även om det säkert även blir många tveksamma krav. BP vill att betalningarna ska göras från det konto på 20 miljarder dollar som amerikanska myndigheter tvingat företaget att upprätta.
Den andra fronten är att försöka flytta över en del av ansvaret på olyckan på de underleverantörer som BP använde. I första hand är det Transocean som är ägare till riggen Deepwater Horizon som drabbades av en explosion där elva personer omkom, och varefter oljan började strömma upp okontrollerat den 20 april i år.
Transocean är världens största operatör av flytande borrplattformar, med 139 riggar, varav 14 på uppdrag i Mexikanska golfen. Företaget omsatte 2,9 miljarder dollar un der det andra kvartalet i år och fick ett resultat på 715 miljoner dollar.
En stor del av resultatet bestod av ersättningen från försäkringsbolagen för Deepwater Horizon, på 267 miljoner dollar. Men företaget har också haft 82 miljoner dollar i utgifter för olyckan.
De största negativa effekterna kommer senare. Dels handlar det om bortfallet av inkomster från den havererade riggen, med avtalade kontrakt fram till 2013 på 590 miljoner dollar. Dels handlar det om förhållandet till BP, som är Transoceans viktigaste kund, med kontrakt för 3,4 miljarder dollar.
Om det visar sig – något osannolikt – att enbart Transocean får skulden för olyckan – är det ändå begränsat vad BP kan få ut. Men enligt dokument som New York Times fått tillgång till hade Transocean problem på tre andra riggar och hade redan innan olyckan satt igång en undersökning av säkerheten för dess nordamerikanska verksamhet.
Enligt dokumenten var det problem med barlasten på Deepwater Horizon. Om riggen inte hade sjunkit kanske oljeutsläppet aldrig skett.
Det samlade värdet av alla Transoceans riggar och andra ägodelar är 22,5 miljarder dollar, medan BP uppskattar att utgifterna för utsläppet komma att bli 32,2 miljarder. Andra analytiker räknar med att prislappen till sist kommer bli 60 miljarder dollar.
Den tredje fronten för BP är att få delägarna till licensen för Macondofältet att betala sin del av kostnaderna. BP äger 65 procent och är operatör, medan det amerikanska oljebolaget Anadarko äger 25 procent och det japanska Mitsui Oil Exploration äger 10 procent. Anadarko har sagt att det inte kommer att betala för olyckan, eftersom de anser att BP utvisat grov vårdslöshet i sitt sätt att hantera borrningen av hålet.
BP har skickat ett första krav på 1,2 miljarder dollar till Anadarko och ett krav på 480 miljoner dollar till Mitsui.
BP och oljekatastrofen
- 21 jun 2011 Svanberg: BP har avsatt 41 miljarder
- 4 apr 2011 BP vill borra i katastrofområde
- 24 mar 2011 Orsak bakom oljekatastrof klar
- 2 nov 2010 BP skriver upp katastrofkostnader
- 29 okt 2010 BP:s långa väg tillbaka
- 29 okt 2010 BP sedan Deep Water Horizon-katastrofen
- 25 okt 2010 BP säljer fält i Mexikanska golfen
- 1 okt 2010 BP:s nota för läcka växer
- 29 sep 2010 Utrensning i BP-toppen
- 21 sep 2010 Läckan tätad – men pengarna forsar ut
- 8 sep 2010 Ännu har ingen ansvarig pekats ut
- 8 sep 2010 Transocean kritiserar BP:s utredning
- 26 aug 2010 BP ger upp borrplaner i Arktis
- 25 aug 2010 Svanbergs aktievärde sjönk i djupet
- 6 aug 2010 Miljardkraven haglar över BP
- 5 aug 2010 Fler problem för Svanberg
- 27 jul 2010 Bekräftat: BP:s vd avgår
- 13 jul 2010 Ny hätta monterad över oljeläcka
- 23 jun 2010 BP:s vd Hayward plockas bort
- 21 jun 2010 Oljeutsläpp större än befarat
- 17 jun 2010 BP:s vd till svars i kongressen
- 29 maj 2010 BP drar ut på besked om oljeläcka
- 10 maj 2010 Fler försök att täta oljeläckan
- 29 apr 2010 Stort bildspecial på oljan



