Hon kan tänka sig ett starkare EU-grepp om suveränitet och nationella budgetar.

I Grekland klarade den nya regeringen dagens förtroendeomröstning.

Euroländernas enda väg till ökat förtroende på marknaden är att redan gjorda uppgörelser fullföljs, vilket bör följas upp av fördragsändringar i syfte att stärka den gemensamma valutan, förklarade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på en pressträff i Berlin, tillsammans med Irlands premiärminister Enda Kenny.

- Så som vi tolkar fördragen har ECB ingen möjlighet att lösa dessa problem, säger hon.

Enligt Merkel är den tyska regeringen redo att avsäga sig en del av sin suveränitet för att bygga upp starkare och mer centraliserade institutioner, som kan försvara euron, men detta förutsätter fördragsändringar. Inslag av överprövning av nationella budgetar är enligt Merkel tänkbara, om det kan ske med bevarad flexibilitet för enskilda länders vägval och strategier.

Uttalandet gjordes samtidigt som räntetrycket mot euroländer i finansiell kris spred sig allt djupare in i eurozonens kärna, vilket drivit upp finansieringskostnaderna för länder som normalt anses mycket säkra, som Finland, Frankrike, Nederländerna och Österrike.

Det är skakigt både på börserna och räntemarknaden i Europa i dag. Enligt Reuters handlar det om att marknaden börjat tvivla på att ECB:s program för stödköp av statsobligationer från krisländer är tillräckligt ambitiöst.

Samtidigt klättrade Italiens tioårsränta åter över 7 procent, vilket av många har beskrivits som en gräns för vad ett land med den skuldbörda Italien har kan bära. Både Irland och Portugal tvingades be om finansiell hjälp från IMF och krisfonden EFSF när räntorna tagit sig förbi denna tröskel.

Eurozonen står inför en systemkris som kräver ett större engagemang från alla länder, om den ska gå att avvärja, enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

- Det kan krävas ytterligare och väldigt avgörande åtgärder, sade Barroso i ett anförande inför EU-parlamentet i Strasbourg.

Han efterlyser bland annat en djupare ekonomisk integration mellan de 17 euroländerna, men säger sig samtidigt vara mån om att detta inte ska förfördela de 10 EU-länderna som inte ingår i valutaunionen, som Sverige.

Enligt Barroso kan nya åtgärder som skärper övervakningen av budgetpolitiken och målstyrningen i euroländerna träda i kraft redan nästa månad.

Det kommer att ta tid att hitta externt kapital till EFSF, eurozonens krisfond, enligt fondens vd Klaus Regling.

- Man ska inte vänta sig att det redan i december kommer finnas hundratals miljarder som kan skickas vidare till våra nya verktyg, säger han i en intervju med den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, enligt Reuters.

EFSF skapades i samband med det första krispaketet till Grekland, 2010, men har sedan i somras fått väsentligt utvidgade garantier från euroländerna och dessutom ett mer flexibelt mandat, som bland annat öppnar för stödköp av obligationer och stöd till banker vid sidan av nödlån till medlemsstater i kris.

På onsdagskvällen kom beskedet från Grekland att Papademos nya regering klarade av förtroendeomröstningen i parlamentet, uppger AFP och Reuters.