För att komma tillrätta med skuldkrisen krävs det automatiska sanktioner mot euroländer som har budgetunderskott som överstiger 3 procent av BNP, enligt Frankrikes president Nicolas Sarkozy. Uttalandet kom på en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler Angela Merkel i Paris.

Angela Merkel sade på pressträffen att hon vill se ”bindande spärrar för skulder, som kan verifieras av EU:s domstol”. Enligt Nicolas Sarkozy handlar det om ”en gyllene regel som genomförs och harmoniseras på den europeiska nivån”. Han talade om budgetregler som med stöd i ländernas grundlagar ska tvinga fram budgetbalans på sikt.

Sarkozy sade att han är överens med Merkel om att föreslå fördragsändringar för samtliga 27 EU-länder, men att det kan sluta med att det blir ett särskilt protokoll för de 17 euroländerna till vilket andra EU-länder kan ansluta sig på frivillig basis.

Samtidigt sade Sarkozy att han vill att den permanenta krisfonden ESM ska sjösättas redan 2012, för att stärka krishanteringen.

Enligt Merkel kan ESM vara vad som krävs för att återställa förtroendet för statsobligationer från eurozonen. Hon efterlyser även månatliga möten mellan eurozonens finansministrar i syfte att stärka konkurrenskraften.

- Den fransk-tyska överenskommelsen är väldigt heltäckande. Den kommer att formuleras i ett brev och presenteras till EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy på onsdag, sade Nicolas Sarkozy.

- Vi vill säkerställa att obalanserna som har lett till denna situation i eurozonen inte kan hända igen.

Både Merkel och Sarkozy bekräftar samtidigt att de är eniga om att deras förslag inte innebär att EU:s domstol får rätt att överpröva nationella budgetar inom EU-systemet.

- Om det blir fråga om fördragsändring måste jag först ha riksdagen med mig och jag måste prata med Socialdemokraterna, sade statsminister Fredrik Reinfeldt på en presskonferens med sin nederländske kollega, premiärminister Mark Rutte.

Reinfeldt tillade att Sverige anser att många av de problem som nu kan lösas kan lösas utan att fördragen behöver ändras. Sådana lösningar måste prövas först.

Reinfeldt sade dock att han stödjer förslag, något som Nederländernas förespråkar, som går ut på att EU-länderna ska få ett straff omedelbart då de bryter mot uppsatta regler, så kallade automatiska sanktioner, vad gäller sådant som storleken på budgetunderskott.

Italiens premiärminister Mario Monti presenterade i dag detaljerna i det nya åtstramningspaket, med budgetåtstramningar på 30 miljarder euro på tre år, som godkändes av regeringen i går kväll.

- Vi har mer manöverutrymme än många andra regeringar då vi inte försöker bli omvalda, sade Mario Monti, som leder den teknokratregering som för närvarande styr Italien, inför parlamentet i Rom.

Han tillade att han är medveten om att åtstramningarna som nu planeras kommer att slå mot tillväxten, men detta är enligt Monti ett pris som man måste betala för att inte Italien inte skulle kollapsa.

- Utan en åtstramningsplan skulle Italien riskera att hamna i samma läge som Grekland, sade Monti.

- Det finns en risk för att krisen kan bli betydligt värre än vad vi någonsin kunnat föreställa oss. Läget för bankerna, för marknaderna, för ekonomierna, ja - i vissa fall för staterna - är kritiskt, sade Danske Banks koncernchef Peter Straarup på ett årsmöte på Danmarks bankförening i dag.

Marknaden var överlag positiv till måndagens italienska budget. Uppgörelsen mellan Tyskland och Frankrike om fördragsändringar och hårdare budgetdisciplin tolkades också positivt, men reaktionen var återhållsam.

- Nu väntar alla på ECB. På kort sikt är politikernas manöverutrymme begränsat. De kan dra upp riktlinjer, men det tar tid att nå dit, säger Kasper Kirkegaard, valutaanalytiker på Danske Bank.

Han tillhör den majoritet av bedömare som räknar med att ECB inte bara sänker styrräntan på torsdag. Besked väntas även om tvååriga likviditetslån till banker som drabbats av krisen.

LÄS MER: Guide - Dag för dag till toppmötet