Sällan har Angela Merkel och Nicolas Sarkozy så öppet demonstrerat vem det är som håller i trådarna i Europa. Fördragsändringen som de både ledarna under måndagen kom överens om ska på onsdag skickas till EU:s rådspresident Herman Van Rompuy och sedan vidare till EU:s stats- och regeringschefer.

– Klart står att vi är fast beslutna att få till stånd en uppgörelse på toppmötet, försäkrade Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Nicolas Sarkozy sade att man helst ville ha en stor lösning med samtliga 27 EU-länder med i båten.

– Men vi är också beredda att gå vidare med ett avtal med de 17 länderna i eurozonen, som alla andra sedan är välkomna att ansluta sig till, framhöll den franske presidenten.

Tyskland och Frankrike föreslår en skuldbroms, eller gyllene regel som Paris föredrar att kalla det. Denna regel bekräftar Maastrichtavtalets högst tillåtna budgetunderskott på 3 procent av BNP och ska skrivas in i varje lands konstitution.

Merkel och Sarkozy presenterade i går inga detaljer. Men Tyskland pockar sedan länge på regler som stegvis förbjuder strukturella budgetunderskott helt och hållet, alltså underskott som inte är konjunkturberoende.

I det tysk-franska förslaget ska EU-domstolen få i uppdrag att pröva att skuldbromsen och därmed ändringarna i respektive lands grundlag överensstämmer med den övergripande målsättningen.

– Domstolen kommer däremot inte att kunna annullera nationella budgetar, betonade Sarkozy och tillfogade att ”nationalstaternas suveränitet respekteras”.

Vid sidan av avtalsförändringar för att skapa mer budgetdisciplin vill Tyskland och Frankrike också tidigarelägga den permanenta krismekanismen ESM som ska ersätta stabilitetsfonden EFSF. Senast i slutet av 2012 ska EMS nu vara på plats.

Nytt är att privata investerare då inte ska behöva räkna med en skuldavskrivning liknande den som banker och försäkringsbolag har fått acceptera i fallet Grekland.

– Grekland var ett undantag, sa Merkel på den gemensamma presskonferensen i Paris.

– Viktigt är investerare förstår att det är tryggt att investera i Europa.

Både Merkel och Sarkozy tog öppet avstånd från gemensamma europeiska statsobligationer, så kallade eurobonds, och framhöll Europeiska Centralbankens oberoende.

– Vi uttrycker vårt förtroende för ECB, förklarade Sarkozy som tidigare gått i bräschen för att ECB ska kunna köpa upp statspapper från krisdrabbade euroländer men i går sa att han inte tänkte kommentera dess agerande, varken positivt eller negativt.

På marknaderna hoppas man emellertid att ECB ska dra de riktiga slutsatserna av den ökade politiska och ekonomiska samordningen i eurozonen och förstärka sina stödköp. En första reaktion kan komma så tidigt som på torsdag när ECB-rådet möts i Frankfurt och Mario Draghi har presskonferens på eftermiddagen,

Paketet som Merkel och Sarkozy har kommit överens om är mer långtgående än vad de flesta hade räknat med. Tillsammans med Italiens spar- och tillväxtpaket på sammantaget 30 miljarder euro som premiärminister Mario Monti lade fram på måndagen utlöste det på marknaderna en ”mini-hausse” med stigande aktiekurser och sjunkande räntor på italienska statsobligationer.

Börsen i Milano var sent på eftermiddagen uppe i ett plus på 2,9 procent medan räntorna på 10-åriga statspapper minskade till 6,395 procent, den lägsta nivån på en månad.

– Om eurozonen överlever vilket vi nu räknar med bör det finnas en betydande potential för stigande kurser i Europa, kommenterade Ian Scott, global strateg vid Nomura Holdings, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.


LÄS MER: Guide - Dag för dag till toppmötet