På mötet i Paris på tisdagen enades Angela Merkel och Nicolas Sarkozy om att föreslå en ”ekonomisk regering” för eurozonen under ledning av EU:s rådspresident Herman van Rompuy.
I åtgärdspaketet ingår även en skatt på finanstransaktioner och ett skuldtak från och med 2012 som varje medlemsland ska skriva in sin konstitution. Detta för att, som Angela Merkel framhävde, förhindra att utfästelserna rivs i samma ögonblick en ny regering tillträder.
Tyskland och Frankrike är dessutom fast beslutna att gå i spetsen för en koordinerad finanspolitik. I ett första steg ska det skapas en enhetlig bolagsskatt i eurozonens två största ekonomer från och med 2013.
– Euron är vår framtid och fundamentet för vår välfärd, sa Angela Merkel på en gemensam presskonferens efter mötet.
Nicolas Sarkozy betonade att Tyskland och Frankrike var ”fast beslutna” att gemensamt försvara euron och bekämpa spekulationen mot enskilda euroländer och mot den gemensamma valutan.
Både Merkel och Sarkozy avvisade så kallade eurobonds, gemensamma statsobligationer som garanteras av samtliga medlemsstater.
– Hur ska vi förklara för våra väljare att andra länder skuldsätter sig och vi står för notan? undrade Nicolas Sarkzoy.
Angela Merkel varnade i sammanhanget för att hoppas på en ”mirakelmedicin”.
– Krisen har uppstått under loppet av många år. Det går inte att lösa den i ett enda slag, sa hon.
Mötet i Paris ägde rum mot bakgrund av en oväntat kraftig nedkylning av konjunkturen i eurozonen. Enligt Eurostats preliminära beräkningar ökade bruttonationalprodukten i eurozonen med bara 0,2 procent mellan första och andra kvartalet, det sämsta resultatet sedan valutaunionen började växa igen under loppet av andra kvartalet 2009.
Som en kalldusch kom i första hand siffrorna från den i Europa dominerande tyska ekonomin som praktiskt taget stagnerade med en tillväxt på inte mer än 0,1 procent. Ekonomer hade i snitt räknat med 0,5 procent.
– En ny recession hotar, varnade i går Martin van Vliet, chefsekonom vid nederländska ING-gruppen. Nu är det upp till Angela Merkel och Nicolas Sarkozy att förhindra att uppbromsningen förstärks.
Ännu sämre än för Tyskland gick det för Frankrike som under andra kvartalet hade nolltillväxt. Tillsammans svarar de både länderna för mer än hälften av eurozonens sammanlagda BNP.
Avmattningen i de två tyngsta ekonomierna betyder enligt Christoph Weil, ekonom vid Commerzbank, att krisen i eurozonen skärps påtagligt. Risken är stor att de starka och rika medlemsländerna blir mer återhållsamma när det gäller att hjälpa det krisdrabbade Sydeuropa.
– En negativ konjunkturspiral kan inte uteslutas, varnade han i går.
Det mest oroväckande med tisdagens konjunktursiffror är enligt de flesta ekonomer att den privata konsumtionen nu minskar. I Tyskland har optimismen i de hushållen ersatts av en allt mer pessimistisk syn på framtiden. Inte minst raset på börserna har slagit hårt mot konsumenternas tillförsikt.
Samma effekt har åtstramningarna i stora delar av eurozonen. I Grekland, Spanien, Portugal och Irland har skattehöjningar, lönesänkningar och nerdragningar i den offentliga sektorn fått konjunkturen att backa. Detta samtidigt som den stigande arbetslösheten riskerar att dränera statskassorna när bidragen stiger och skatteintäkterna minskar.
I Tyskland, som är världens näst största exportnation och världens fjärde största ekonomi, fortsatte investeringarna i näringslivet att stiga även under andra kvartalet. Även sysselsättningen ökar kraftigt. De små och medelstora företagen räknar med att skapa 300000 nya arbetstillfällen under de kommande månaderna, enligt en enkät av industri- och handelskammarorganisationen DIHT.
Men samtidigt börjar fler företag att anpassa sig till lägre tillväxt i Kina och de andra tillväxtmarknaderna i Asien och Latinamerika. Det visar inköpschefsindex för tillverkningsindustrin som i juli pekade på ett första hårt bakslag för exportboomen sedan våren 2009 med sjunkande orderingång och svagare produktionsökning.
De enda positiva överraskningarna i tisdagens BNP-siffror var Finlands ökning med 1,2 procent samt Österrikes 1,0 procent och Slovakiens 0,9 procent. Bättre än förväntat gick det även för Portugal som hade nolltillväxt efter en minskning med 0,6 procent första kvartalet.
