Det har fattats viktiga beslut för euron på toppmötet, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på fredagsmorgonen.
– Jag är väldigt nöjd med resultatet då vi var tvungna att undvika en usel kompromiss för euron. Det är vad vi har lyckats med, säger hon till Reuters.
Uttalandet kom när Merkel återvände till EU-toppmötets lokaler efter morgonens paus i förhandlingarna.
Tio timmars förhandlingar, avslutade under natten till fredagen, slutade med att de 17 euroländerna och sex andra EU-länder (Sverige och Storbritannien var ett par av de länder som inte godkände förslaget i natt) enades om ta fram ett mellanstatligt avtal för ökad budgetdisciplin.
Enligt en uppdaterad version av uttalandet från euroländernas ledare sägs det att alla länder utom Storbritannien, det vill säga nio stycken, kan komma att frivilligt ansluta sig till euroländernas avtal om ekonomisk styrning senare, vid lämpligt tillfälle efter att ha konsulterat sina parlament.
I Sverige gav EU-nämnden klartecken för regeringen att gå med på en fördragsändring.
Merkel säger sig vara nöjd och tror att omvärlden nu kan se att EU har lärt sig av sina misstag, rapporterar Reuters.
Hon jämför det avtal som nu är på väg att ta form med Schengen-avtalet om gemensamma gränskontroller, som först sjösattes av en inre krets EU-länder (Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Luxemburg) och sedan dess har vuxit till att omfatta de flesta.
Enligt en regeringskälla är det ett mycket rörigt toppmöte, där många detaljer måste klaras ut ännu. Enligt källan fanns det, när EU:s valde ordförande Herman van Rompuy bröt mötet på fredagsmorgonen, inga papper på bordet så att det finstilta kunde studeras. De kom först senare.
När EU-ledarna hade undertecknat anslutningsfördraget med Kroatien fortsatte toppmötet. Enligt uppgift ska van Rompuy ha sagt han planerar att avsluta mötet vid 13.30-tiden.
Att det slutade med ett mellanstatligt avtal i stället fördragsändringar, för samtliga 27 medlemsländer, förklaras i första hand av ett benhårt motstånd från Storbritannien.
Britternas motstånd baseras enligt Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på Royal Bank of Scotland, på att landets regering vill skydda finanssektorn från att beskattas hårdare bara för att finansiera hjälp till länder i eurozonen — en valutaunion där Storbritannien inte ens är medlem.
Magnusson konstaterar att finanssektorn är Storbritanniens största industri och att 46 procent av världens räntetransaktioner görs i London, vilket kan jämföras med 9 procent i Tyskland och Frankrike tillsammans.
”De kunde lika gärna föreslå EU-gemensamma punktskatter på cricketutrustning och vita bönor i tomatsås för att finansiera italienska budgetunderskott”, skriver Magnusson i ett morgonbrev.
I uttalandet från euroländernas ledare står det att euroländerna, och EU-länderna, vart och ett för sig inom tio dagar ska meddela om de tänker vara med och bidra till IMF:s kassa för hantering av eurokrisen.
Om alla svarar ja blir det 200 miljarder euro totalt som sedan kan ges i form av bilaterala lån.
”Vi ser fram emot motsvarande bidrag från det internationella samfundet”, heter det vidare i uttalandet.
Den kommande, permanenta räddningsfonden för euroländerna, förkortad ESM, ska kunna ta beslut utan enhällighet. Det ska räcka med en majoritet på 85 procent, i nödfall. Men, noterar regeringscheferna, Finland måste först ha fått ett godkännande i riksdagen för att den beslutsordningen ska kunna införas.
Beslutet på EU-toppmötet att tidigarelägga sjösättningen av eurozonens permanenta krisfond ESM och därtill skjuta till mer pengar till IMF för stödåtgärder välkomnas av Ewald Nowotny, österrikisk ledamot i ECB-direktionen.
– Rätt steg har tagits vad gäller den långsiktiga stabiliseringen av statliga finanser. Det har även tagits beslut med positiv effekt på kort- och medellång sikt, sade Nowotny på fredagen på en pressträff i Wien.
