- Vi inte bara talar om en fiskal union - vi har redan börjat att skapa en, sade hon i sitt linjetal i det tyska parlamentet.

Euron är avgörande för att kunna integrera Europa, förklarade Angela Merkel i talet inför förbundsdagen, som hålls en vecka före nästa EU-toppmöte.

- Euron står för Europas ambition att stärka den interna utvecklingen och tillsammans möta utmaningarna i dagens globala värld. Eurons framtid går därför inte att särskilja från europeisk sammanhållning, sade Merkel.

- Tysk och europeisk sammanhållning är två sidor av samma mynt, det kommer vi aldrig att glömma, tillade hon.

Hon underströk också vikten av att värna om Europeiska centralbanken ECB:s självständighet, trovärdighet och pålitlighet - vilket hon säger inte gör det möjligt för henne att ge banken instruktioner vad gäller krishanteringen.

Om krisfonden EFSF, vars resurser anses för små för att klara av att hantera alla krishärdar i eurozonen, sade hon att det är viktigt att ha realistiska förväntningar på vad som är möjligt att göra.

- Att lösa staternas skuldkris är en process och denna process kommer att ta flera år, sade Merkel.

Hon jämför processen med ett maratonlopp.

- Den som startar snabbast är inte nödvändigtvis den mest framgångsrika. Det är (snarare) den som har klart för sig vad det innebär att springa hela distansen.

Räntorna på Italiens och Spaniens statsobligationer fortsatte i dag att sjunka, som ett tecken på minskad oro för ländernas skuld- och budgetproblem. Samtidigt steg ledande europeiska börser, med lyft för Parisbörsen och Londonbörsen på 1,6 procent vardera.

Kronan stärktes också, liksom euron, och andra europeiska valutor som har tryckts nedåt av krisutvecklingen.

Räntan på Italiens tioåriga statsobligation föll ned under 6,50 procent, den lägsta nivån sedan början av november. För bara två dagar sedan låg denna ränta på 7,40-7,50 procent. För Spanien sjönk räntan på samma typ av statspapper till 5,58 procent.

Svenska statspapper med samma löptid har en ränta på 1,77 procent. Räntegapet mellan sydeuropeiska och svenska statspapper har under två års skuldkris vuxit till rekordnivåer. Den skapas då investerare befarar betalningsproblem för Sydeuropa och därför söker sig till vad som uppfattas som säkrare placeringar, som svenska obligationer.