HOUSTON, TEXAS Vid en kaj i Carpenters Bayou i Houstons hamn väntar bogserbåten Erik Salén på en pråm som ska fyllas med 4 000 ton xylen. Det tar minst en dag innan tanken är full och båten kan kasta loss. Då väntar en 20 dagars resa längs den amerikanska sydkustens floder och kanaler, till Alabama tur och retur.

Oftast levereras petrokemiska produkter från USA:s oljehuvudstad Houston i pipelines. Men båttransporterna är näst vanligast och ofta är de både snabbare och billigare än pipelines.

Hamnen i Houston är ett myller av ingenjörskonst och ett centrum för den amerikanska oljeindustrin. Längs de fyrtio kilometer långa kajerna ligger petrokemiska anläggningar och raffinaderier på rad. Rörledningar, cisterner, torn, stegar och byggnader växer ihop till världens största oljeindustriella komplex.

En fjärdedel av USA:s oljeproduktion sker vid Mexikanska Golfens kust, till stor del i Houston, som är USA:s fjärde största stad efter New York, Los Angeles och Chicago. Staden profilerar sig hårt som en världsledande energimetropol.

Olja är den viktigaste energikällan i USA. Den inhemska produktionen har sakta återhämtat sig efter att marknaden kraschade på 1980-talet och ökar för närvarande med cirka tre procent per år.

Det ökade trycket märker inte minst John Macmahan, vid Higman Marine som transporterar oljepråmar.

– Bolagets alla 65 bogserbåtar är igång trots att vi helst vill att fem procent av flottan ska vara ur trafik för underhåll, säger han.

Higman Marine är ett av sex företag i Houstons hamn som kör olja och andra raffprodukter med pråmar. Bogserbåten Erik Salén är namngiven efter företagets svenske delägare.

När den första oljekällan hittades i Texas år 1901 var det startskottet för en oljefeber som på några decennier förvandlade Houston från en knutpunkt för bomullsindustrin till en storstad med skyskrapor och bilar. Men det var inte bara där oljan ledde till rikedom och utveckling. Texas svarta guld fick hela landets industri att rulla igång på allvar.

Numera utgörs nästan hälften av Houstons ekonomiska bas av näringar som har med olja och naturgas att göra. Över 3 700 energiföretag av olika slag finns här.

I det sammanhanget står inte frågan om koldioxidutsläpp och klimatförändringarna särskilt högt. Totalt har tre miljoner arbeten försvunnit i USA under det senaste decenniet. Inför presidentvalet lanserar främst republikaner en i det närmaste gränslös utvinning av fossila bränslen som en given väg att skapa nya jobb och ekonomisk utveckling.

– Vi pratar energi här, det är vårt språk, säger Jeff Moseley, vd vid näringslivsorganisationen Greater Houston Partnership där många företag inom fossil- och petrokemiindustrin är medlemmar.

Han lyfter entusiastiskt fram en rapport som gjorts på Obama-administrationens uppdrag, som pekar på att det behövs 300 000 nya jobb i månaden för att lyfta den amerikanska ekonomin.

– Den säger att inom tre kontroversiella områden har miljöargumenten fått dominera över möjligheterna att skapa nya jobb. De tre är oljeborrning till havs, att utvinna skiffergas (en ny slags naturgas) och att säga ja till att bygga Keystone pipeline med skifferolja från Kanada, säger Jeff Moseley och lutar sig bakåt i den svulstiga skinnsoffan.

Den klassiska motsättningen mellan miljö och arbetstillfällen är högaktuell, med undantaget att miljöargumenten knappt hörs i debatten.

Texasguvernören och republikanske presidentkandidaten Rick Perry är den mest högljudda i frågan, med sitt slagord ”drill, baby, drill.” Han lovar 1,2 miljoner nya jobb om fler oljefält öppnas i Mexikanska Golfen och Alaska, om den hårt kritiserade oljeledningen från Kanada byggs och om den amerikanska miljömyndigheten EPA drar tillbaka sina regler som ska minska fossilindustrins utsläpp till luft och vatten.

Mitt Romney, som ligger betydligt bättre till i opinionsmätningarna för att väljas till presidentkandidat, lovar över 1,5 miljon nya jobb om fossilindustrin får utvecklas mer fritt.

Rick Perry har tydligt deklarerat att han inte tror på något samband mellan människans koldioxidutsläpp och det pågående klimatförändringarna. Mitt Romney är inte lika tydlig i sin misstro.

De bägge, och andra politiker med liknande uppfattningar, får tungt eldunderstöd av kol- och oljeindustrin. Inför nästa års presidentval har olje- och naturgassektorn donerat över 70 miljoner kronor sedan i fjol till presidentkandidater, andra politiker och organisationer som stödjer deras sak, och kolindustrin 14 miljoner, enligt Center for responsive politics.

88 procent av stödet går till republikaner, och mest – 4,7 miljoner – till Rick Perry.

Även president Barack Obama sponsras med nära 620 000 kronor. Han föreslog nyligen en utökad oljeborrning i Golfen och utanför Alaskas kust, dock i betydligt mindre omfattning än de republikanska kandidaterna.

Samtidigt har USA drabbats av ovanligt svåra väderkatastrofer under 2011, och Texas hör till de värst utsatta. En historiskt långvarig torka har hållit sitt grepp om delstaten med vattenbrist och tiotusentals skogsbränder som följd, som bland annat har krävt dödsfall och tusentals förstörda hem. Fortfarande klassas torkan som exempellös på den karta som myndigheterna publicerar kontinuerligt.

Forskare har visat att extrem torka och skogsbränder är att vänta på grund av ett förändrat klimat. Men i Texas har delstatsförvaltningen valt att ligga lågt.

Texas kansli för miljökvalitet beställde en rapport om miljöpåverkan av kusten mot Mexikanska golfen. Men styckena som belyste hur en stigande havsnivå kommer att påverka den känsliga kuststräckan ströks av tjänstemännen på kansliet. Forskarna som skrivit rapporten rasade och krävde att deras namn skulle tas bort.

– Tjänstemännen har ett rent politiskt syfte med strykningarna, det har inget med vetenskap att göra, säger en av huvudförfattarna professor John Andersson vid Riceuniversitetet i Houston till dagstidningen Houston Chronicle.

Det har han rätt i. Klimatskepsis och politiskt hemvist har visat sig ha en stark koppling.

Opinionsundersökningar som kontinuerligt görs av Pew Research Center visar en stark politisk polarisering i klimatfrågan. Bara 38 procent av de som beskriver sig som republikaner tror att det ”finns det starka indikationer på att jordens medeltemperatur har blivit varmare de senaste decennierna”. Av de demokratiska sympatisörerna svarar 77 procent ja.

På frågor om vad uppvärmningen beror på tror 14 procent av de republikanska sympatisörerna att de till störst del beror på människans aktiviteter. Av demokraterna anser 53 procent att människan ligger bakom uppvärmningen.

– Mellan 2008 och 2009 föll klimatfrågans tyngd drastiskt hos allmänheten. Det var samtidigt som den politiska kulturen blev mer tudelad och det republikanska ledarskapet mer aktivt började ifrågasätta människans roll i klimatfrågan, säger Leah Christian, expert på klimat- och energiopinion vid Pew.

Hon poängterar att mätningen gjordes före ”climategate”, det vill säga hackerattacken mot klimatforskares e-post som fick stor uppmärksamhet i USA. Mätningarna visar också att klimatfrågan ligger näst längst ner på listan över de samhällsfrågor amerikanarna tycker är viktigast.

Det är inte konstigt att förnekelsen mot klimatförändringar är störst i USA, anser australiensaren Paul Gilding, tidigare Greenpeacechef och näringslivskonsult. SvD träffar honom vid University of Oregon i Eugene där han presenterar sin nya bok.

– Den fossildrivna samhällsutvecklingen uppfanns ju här, konstaterar han.

Gildings tes är att ju fler extremväder och smältande glaciärer som drabbar världen, desto mer skeptiska blir de som vill hålla fast vid den fossila ekonomin.

– Jag jämför det med att försöka prata om alkoholvanor med en alkoholist. Hur framgångsrikt är det? säger Paul Gilding.

I Houstons hamn använder kapten Michael Taylor och de övriga fem i besättningen ombord på Erik Salén sin tid till att se över utrustningen, bunkra mat och andra förnödenheter inför avfärden.

– Båten blir vårt flytande hem. Vi jobbar 30 dagar i sträck och bor ombord även när vi ligger vid kaj.

Han visar sin hytt som är max sju kvadratmeter: en obäddad säng belamrad med kläder, en bärbar dator och papper, och ett minimalt skrivbord.

– Det är trångt ombord. Jag jobbar mycket med att besättningen måste trivas ihop, förklarar kapten Taylor.

Med nya oljeborrningstillstånd på väg, oavsett om Obama eller en republikan vinner valet, kommer pråmtrafiken till och från Houston fortsätta att vara intensiv.