I analog version hade det varit annorlunda. Att hantera motsvarande information i fysiskt format –diabilder, negativ, vinylskivor, böcker och dvd – hade varit en helt annan upplevelse.
Känslan av att sakta sänka ner nålen mot den roterande–och tyvärr alldeles för ofta vobblande –vinylskivan och förväntansfullt lyssna på knastret innan musiken börjar är svårslagen. Att organisera om och beundra bokhyllor och cd-ställ väcker liknande känslor och att sätta in bilder i album är ett betydligt bättre sätt att koppla samman bilder och minnen.
De digitala filerna plockar poäng på användbarhet, men var är känslan?
På Bokmässan i Göteborg om någon vecka visas den sydkoreanska lilla läsplattan Nuut upp. Rent tekniskt känns den helt okej – lite långsam med att byta sida men fin läsbarhet på skärmen –men känslan finns inte där. Oavsett om man läser Göthe, någon bibel eller den senaste svenska deckaren så är handgreppet, tekniken och upplevelsen den samma.
Inga lyxiga läderband, ingen skillnad i papperskvalitet, inget omslag att lockas av.
När dagens datafilsbaserade distribution blir obsolet och ersätts av något nytt lär man inte fyllas av några varmare känslor över tankar om att ”dubbelklicka”. Det kanske är nostalgiskt på samma sätt som att använda OS 9 eller Windows 95, man förundras över hur gammaldags det känns.
Att sälja en skiva, bok eller film i digitalt format är att administrera en informationsöverföring och ta betalt för att göra det. Den fysiska butiken bygger på samma princip men med andra värden. Den fysiska produkten handlar inte bara om informationen.
Även om jag lever ett uppkopplat liv så vet jag att jag värdesätter dessa mervärden högt. Frågan är om kommande generationer gör det.
