När slaget om Florida avgjordes i USA:s presidentval 2000 lär tv-kanalen CNN:s nyhetsankare Judy Woodruff ha tillskrivit Al Gore segern innan vallokalerna hunnit stänga. Detta, menar den republikanske rådgivaren Karl Rove, kan ha stoppat en halv miljon republikaner från att gå till vallokalerna. Även om det är en partsinlaga av USA:s kanske främste valstrateg, belyser det en kontroversiell sida av opinionsmätningarna.
–Det är ganska klart att undersökningarna har stor påverkan, säger Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mitthögskolan. Ett parti som har medvind i opinionsundersökningarna, berättar han, har lättare att mobilisera sina kampanjarbetare och ingjuta energi i kampanjen.
Partier med starka siffror i mätningarna får också lättare att nå ut med utspel och har lättare att vinna nyhetsredaktionernas intresse. Effekten är svår att mäta, men att det finns ett symbiotiskt förhållande mellan undersökningar och rapportering menar Jesper Strömbäck är en teori som har brett stöd.
Den sista tydliga effekten slår mot väljarkåren.
–Ett parti som det går bra för har lättare att vinna större sympatier. Inte för att folk plötsligt läst dess partiprogram, utan för att vinnare drar till sig sympatisörer. Det handlar om en mental genväg.
Det kallas bandvagnseffekt.
I Indien, där valprocessen kan ta upp mot en månad, tog regeringen 2008 det kontroversiella beslutet att förbjuda vallokalsundersökningar. Detta för att inte folk skulle färgas av opinionsinstitutens skattningar. I de flesta länder skulle detta strida mot yttrandefrihetsregler. Men faktum kvarstår, i Sverige är det möjligt att förtidsrösta hela 18 dagar före valet, något som 32 procent av väljarna utnyttjar.
