Papandreou annonserade på söndagsmorgonen att man kommit överens med euroländernas och Internationella valutafondens (IMF) förhandlare om villkoren för ett räddningspaket som ger Grekland mellan 100 och 120 miljarder euro, utpytsade under tre år, så att landet kan betala av på sin skyhöga utlandskuld.
Ytterligare, betydande omstruktureringar (läs: hårdare dragen svångrem) av Greklands finanser är dock ett oinskränkt krav från bidragsgivarna, och premiärministern bad därför om folkets förståelse:
–Grekerna måste välja mellan katastrof och uppoffring, sade en märkbart obekväm Papandreou.
Under de tre närmaste åren måste budgetnedskärningar på över 30 miljarder euro göras. Detta ska ordnas genom att man höjer momsen till 23 procent. Momsen höjdes redan i mars från 19 till 21 procent. Skatterna och tullar på alkohol och bensin höjs med 10 procent, medan offentliganställdas löner sänks med cirka 16 procent, då två extra månadslöner som vanligtvis delas ut vid jul och före sommarsemestern dras in. Gamla greker har också att se fram emot kraftigt sänkta pensioner.
Målet är att få Greklands budgetunderskott på skyhöga 13,6 procent av BNP att landa under EU:s tillåtna gräns på 3 procent till år 2014. Papandreou underströk att reformerna är en fråga om ”nationell överlevnad”.
Men förklaringen såg på söndagen inte ut att ha blidkat uppretade greker, som sedan februari och vid ett första åtstramningspaket visat sitt missnöje genom strejker och vilda gatudemonstrationer.
Mindre än två timmar efter att regeringen annonserat överenskommelsen, lovade lokala fackföreningar en social explosion på Atens gator.
–Vi börjar vår nya kamp med protester på måndag och tisdag, och strejken startar på onsdag. Vi kommer att kämpa så länge som det behövs emot denna gigantiska orättvisa”, sade Spyros Papspyros, ordföranden för offentliganställdas paraplyfackförening Adedy till nyhetsbyråer.
I Bryssel sade EU-kommissionen, som jämte Europeiska centralbanken (ECB) ska övervaka den del av paketet som euroländerna ska stå för, däremot att man var nöjd med avtalet.
–Kommissionen anser att det avtalade paketet är gediget och trovärdigt, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Han uppmanade de europeiska regeringarna att inte försöka förhindra en stödåtgärd, en uppmaning med tydlig adress till Berlin.
Avtalstexten måste skrivas på av euroländernas regeringschefer, förhoppningsvis redan på ett extrainsatt toppmöte kring den tionde maj. Men innan dess måste, bland annat, den tyska förbundsdagen rösta om räddningsoperationen.
Tyskland skall stå för lejonparten av europengarna, och såväl Merkel som hemmaopinionen tvekar, oroade för att fler euroländer med usla finanser följer efter och kräver undsättning.
OECD sade i förra veckan att den grekiska krisen sprider sig som ett ebolavirus, och att Europa måste rädda euron från en krasch. Även Portugals kreditnivå har kraftigt nedvärderats av kreditvärderingsinstituten, och på tur står Spanien, Irland och Italien, som även de dras med stora skulder.
Den politiska nesan av att behöva ställa ett euroland under fullkomlig IMF-kontroll har med trepartsavtalet avvärjts till hälften. Eurogruppen hade velat leda operationen själv, för att inte alltför tydligt visa att euron, samarbetet som skulle jämka samman 16 sinsemellan ojämnbördiga ekonomier kring en stabil och stark valuta, svajar betänkligt.
Men med IMF:s makt över avtalet, får länder som USA, Kina och Ryssland indirekt inflytande över europolitikens utformande, ett pinsamt faktum som de europeiska ledarna dock verkar vara beredda svälja för att rädda euron från undergång.
