Ungdomar födda på 1980-talet har en kluven syn på etik. Även om åttitalisten kanske har en kritisk inställning till multinationella företag som Coca-Cola eller misstänker att H & M låter barn tillverka kläder, når inte moralen fram till shoppingtillfället. Faktorer som pris, varumärke och livsstil går före.
Det framkommer i magisteruppsatsen ”Jakten på den försvunna etiken” om etiken i åttitalisternas konsumtion, i företagsekonomi från Stockholms universitet.

Men resultaten, som tyder på att åttitalisten inte är en särskilt medveten konsument, går emot tidigare forskning.
- Tidigare har man kommit fram till att åttitalisterna är politiska och moraliska konsumenter. Och de har viss koll på om var produkter är tillverkade, om de är ekologiska eller inte. Men när det kommer till konsumtion är den etiska debatten inte närvarande, säger Johanna Johansson, som tillsammans med medförfattaren Louise Helén djupintervjuat 34 åttitalister i olika Stockholmsområden.
Den etiska medvetenheten skiftar mellan grupper
och åldrar, där äldre ungdomar och åttitalister från mer intellektuella grupper tenderar att ha en högre medvetenhet.
- I vissa grupper tycks inte etik ha så hög status, det är viktigare med trender och varumärken. Men i den mer politiska gruppen ingick det i livsstilen att köpa etiskt och ekologiskt, säger Johanna Johansson.

Men inte ens de mest medvetna var konsekventa i sitt handlade. En Cola då och då gör ingen skada, resonerar åttitalisten. Priset är också viktigt, både när det gäller kläder och, för dem som flyttat hemifrån, mat. Dessutom präglas den allmänna inställningen av en stor maktlöshet, enligt Johanna Johansson.
- De upplever att det inte gör någon skillnad hur de konsumerar. Den här uppgivenheten är väldigt tydlig.
”Scan går ju inte i konkurs för att jag slutar äta kött”, säger Nina, 18 år.
Och Muhammed, 16, om produkter testade på djur: ”Jag skulle reagera, men vad kan man göra?”