Tecknen är tydliga, såret ännu inte omplåstrat till fullo. Inte minst Ground Zero, där One World Trade Center arbetar sig upp i skyn med hastigheten av en våning per vecka, påtvingar besökaren oundvikliga tankar kring de hemska scener som utspelade sig här den 11 september 2001.

Trots att mycket arbete ännu återstår har området, tio år senare, slutligen börjat gjutas samman till en ny kraft att räkna med. Men det har kostat. Under en tioårsperiod har staten och delstaten, i samspel med privata aktörer, pytsat in cirka 30 miljarder dollar för att försöka återställa ordningen i det område som trasades sönder och samman i terrorattackerna.

Totalt förstördes 3,2 miljoner kvadratmeter kontorsyta på de nedre delarna av Manhattan (området söder om Chamber Street), vilket tvingade 1300 företag och cirka 100000 anställda att omlokalisera sig. Bland dem fanns Goldman Sachs, Merrill Lynch och Lehman Brothers. Medan den sistnämnda stod för en minst sagt spektakulär konkurs vid Times Square för ganska exakt tre år sedan har de två andra aktörerna vänt tillbaka.

För Goldman Sachs del innebar det dessutom att den byggnad som tidigare utgjorde dess huvudkontor, och som abrupt bryter av pittoreska Stone Street, har övergivits för ett nytt hem på West Street.

–Vi kände att det var dags att byta, att hitta något nytt efter attackerna och det som har varit. Lokalen som vi sitter i just nu är fantastisk och fick oss att genast känna oss hemma när vi flyttade in förra året, säger informationschefen Gia Moron.

Även om hundratals finansföretag lämnade Manhattans nedre delar efter attackerna för gott är det än i dag pengaindustrin som är områdets främsta signum. Här finns bland annat Federal Reserve, med världens största guldreserv i valvet och som aldrig tidigare stängts. 2001 tvingades man göra det – allt för att inse att det inte ens fanns en nyckel att tillgå för att låsa de svarta järnportarna eftersom byggnaden aldrig var tänkt att evakueras.

Här ligger också New York-börsen, som likt American Stock Exchange och Nasdaq-börsen höll stängt i fyra dagar efter terrorattackerna. På utsidan må det se likadant ut, men insidan skvallrar om en förändring – dels på grund av terrorattackerna, dels på grund av teknologins framsteg.

Från att 2001 ha dominerat värdepappershandeln med en marknadsandel på 83 procent går nu enbart 25 procent av all handel via New York Stock Exchange. Samtidigt har antalet anställda på handlargolvet minskat radikalt – från 3000 till 1200. Tillsammans sköter de cirka 5 procent av all den handel som börspalatset tar hand om. Resten hanteras genom den högfrekventa datorhandel som med stormsteg tagit sig in på marknaden.

I fjol fanns 8428 aktörer på Manhattans nedre delar – en siffra som för första gången överträffade 2001 års notering. Totalt sysselsatte de 309500 personer, vilket dock var 4 procent färre än före attackerna. Men att det är tänkt att fler ska tjäna sitt levebröd i området är tydligt.

I attackerna förstördes närmare 60 procent av all A-klassad kommersiell yta. Med nästan allt det nu återställt siktar staden på att öka butiksytan i området med ytterligare 1,5 miljoner kvadratmeter under de kommande fem åren.

En aktör som redan har tagit plats på Manhattans nedre delar är Mysuit, vars affärsidé är att kränga kostymer till finansdistriktets herrar.

–Om man jämför med ett område som Times Square vore det en lögn att säga att det vibrerar av energi här just nu. Men skillnaden mot hur det har varit tidigare är påtaglig och när Condé Naste och de andra företagen flyttar in i den nya skrapan, kommer de nedre delarna av Manhattan att bli en verklig magnet, säger butikschefen Bobby Budoin och pekar lite senare på byggnaden mitt emot butiken.

Där, precis som på andra platser i området, matas ett budskap ut om lediga lägenheter. Och om man ska identifiera ett sätt som Manhattans nedre delar har förändrats på, exklusive Ground Zero, under det senaste decenniet är det just bostadsmarknaden som sticker ut. Bland annat har tidigare kontorslokaler för Lehman Brothers och Morgan Stanley gjorts om till attraktiva lägenheter och sett till att området för alltid tvättat bort sin stämpel om att stänga klockan 18.00.

I stället är kvarteren på Manhattans spets nu ett av de snabbast växande i staden. Under de senaste tio åren har befolkningsmängden ökat med 97 procent – från 24000 till 56000.

Bakom omvandlingen ligger bland annat stimulanser från staten, utformade för att få fastighetsägare att prioritera hyreslägenheter i stället för kontor. Men med det har det också kommit en bitter eftersmak.

I takt med att området började leva upp igen har också hyrorna i många fall höjts så pass mycket att många som valt att flytta in i området tvingats lämna. Inte sällan rör det sig om hyreshöjningar från en månad till en annan på närmare 1000 dollar för en tvårummare, vittnar medieuppgifter om.

Myndigheterna, som fått ta emot kritik, har börjat agera för att få till en förändring. Deras lösning känns igen: Nya stimulanser. Den här gången för att få fastighetsägarna att prioritera billiga bostäder.