Frågorna om den framtida apoteksmarknaden hopade sig i veckan, efter att det blivit klart vilka som fått köpa delar av Apoteket AB.
Blir det bara smink på hyllorna nu? Det undrade en väninna med skräckblandad förtjusning och vårt samtal flöt in på hur det ser ut i andra europeiska länder.
Själv minns jag som tonåring mitt första möte med kedjan Boots i England och hur jag tillsammans med andra svenskor frossade i utbudet av puder, kajalpennor och ögonskuggor för en ringa penning. (Det var på den tiden pundet kostade runt en tia.)
Det tog lång tid innan jag kopplade ihop kedjan med apoteksverksamhet. Jag trodde att det var en kosmetikkedja.
En annan fråga som engagerar är hur priserna i apoteken kommer att utvecklas. Sveriges Pensionärsförbund är en organisation som hyser en stark oro för höjda priser.
Förbundets läkemedelsakkunnige, Lars Nilsson, har räknat ut att den tvåprocentiga marginalhöjningen som Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) fick i uppdrag att genomföra, för att göra de svenska apoteken mer attraktiva för budgivarna, motsvarar runt 500-600 miljoner kronor i slutledet. Och denna summa kommer att betalas av läkemedelsförmånen, dvs skattemedel, och apotekens kunder, menar han.
Å andra sidan tror vissa branschexperter att de nya aktörerna kommer att undvika höjda priser så länge de har ögonen på sig. Men vad som händer i förlängningen är svårt att veta. Priserna på apoteksvaror som köps sällan och inte bedöms vara priskänsliga kan säkert gå upp i pris, medan annat hålls nere.
Ännu har vi inte sett aktörernas pris- och sortimentsstrategier. För Apoteket AB står försäljningen av receptbelagda varor för 65-70 procent av totalen. Det är troligt att även de nya konkurrenternas andel kommer att ligga däromkring, åtminstone till en början.
Men det hänger ju förstås i hop med vad de nya väljer att sälja i sina apotek och vad vi konsumenter kommer att vilja köpa där.
