Inom 60 arbetsområden kunde löneskillnaderna inte förklaras med skillnader i ålder eller utbildning.
Bara inom en yrkesgrupp var kvinnornas medellön högre än männen - kvinnliga sjukgymnaster i landstingen tjänar i snitt två procent mer än sina manliga kollegor, visar granskningen.
Lönegapet mellan män och kvinnor verkar dock vara på väg att minska. Sedan den förra studien, som gjordes mellan år 2001 och 2006, har kvinnorna knappat in på männens löner inom alla sektorer på arbetsmarknaden, enligt Saco:s rapport.
De ojämlika lönerna uppstår först några år in i karriären - vid 30-32 års ålder, säger Thomas Ljunglöf, utredare på Saco:
- Då börjar kvinnorna föda sina första barn. Vi vet att kvinnor tar ut mer föräldraledighet än männen, och det påverkar deras löner. Men även kvinnor som inte skaffar barn får lägre lön. Det finns en förväntan hos arbetsgivaren att de kommer att få barn, säger han.
Männens löner påverkas dock inte när de blir pappor.
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega som organiserar tjänsteföretag, är inte förvånad över resultaten i Saco-rapporten.
- Det tar tid att få bort löneskillnader som inte har saklig grund. Men rapporten visar ändå på att vi går i rätt riktning, säger han.
Lokal lönebildning är det bästa sättet att få bort inkomstgapet mellan män och kvinnor, menar Ulf Lindberg. Om lönen sätts i samtal mellan chef och anställd, efter tydliga kriterier, blir det svårare att diskriminera.
- Det är viktigt att det sker på ett strukturerat sätt. Män är ofta bättre på att ”ta i” om de får argumentera på fri hand.
Lönegapet mellan män och kvinnor är störst inom den finansiella sektorn, visar Saco-rapporten. Där tjänar kvinnliga anställda 19 procent mindre än sina manliga kollegor.
- Det är en skillnad som vi inte kan förklara med annat än könsdiskriminering. Vi har räknat bort skillnader i ålder, utbildning och befattningsnivå, och ändå är gapet så stort, säger Thomas Ljunglöf på Saco.
