När Kaj Persson säger att han kör taxi associerar de flesta till taxibilarna som står med skylten tänd utanför exempelvis krogen. Men utanför storstadsområdena utgör den klassiska taxiverksamheten en ganska liten del av jobbet.

De flesta bolag slåss om upphandlingar från kommun och landsting av till exempel färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Det skapar en situation där det är mycket att göra på morgon och eftermiddag, medan det däremellan inte händer särskilt mycket alls. Uppköparna å sin sida, betalar bara för det arbete som utförs just då, i den stunden, vilket skapar tryck på chaufförerna att acceptera delade arbetsdagar.

–Hos oss har man gjort en riktigt dålig upphandling som ger väldigt lite pengar, men entreprenörerna slåss ju om upphandlingarna. Alla struntar i hur det blir för fotfolket, säger Kaj Persson.

Enligt honom skyller arbetsgivaren på kommun och landsting som inte vill betala, och kommun och landsting skyller på budgeten. Ingen vill ta något ansvar för chaufförernas arbetsförhållanden.

–Om man släpper in aktörer på banan som tar runt 1500 kronor mindre per dag och bil, då blir ju frågan hur det ska gå ihop? Dieseln sjunker inte i pris, och inte heller lönerna. Många inom taxibranschen går på knäna idag och det beror på att det ska vara så billigt. Då får man skita i allt vad gäller kvalitet och arbetsmiljö, säger Kaj Persson.

Han har själv varit fackligt aktiv och flera gånger förhandlat bort delade arbetspass. Men sedan sker en ny upphandling och så är de tillbaka igen.

–Man hittar hela tiden nya kreativa lösningar för att komma runt problemet. Hos oss förekommer inte delade arbetspass än så länge. Arbetsgivaren har kommit med en massa dumma förslag, men dem har vi sett till att gräva ner.

Istället tvingas färre köra allt mer. Enligt Kaj brukade han förr köra omkring 2500 mil per år, men nu kommer han upp i 9000. Arbetsfrekvensen har ökat, men plånboken har samma tjocklek som tidigare.

–Hade det varit lättare på arbetsmarknaden hade de aldrig hittat någon som ville köra. Jag har funderat mycket på det här. Mina barn är vuxna nu, men rätt som det är kommer det barnbarn och då vill man ju umgås med dem. Att ha familj och jobba i taxibranschen är ganska visset, särskilt för dem med delade arbetspass. Man har inget privatliv, säger han.

Det som gör det värt att jobba är alla barnen som han kör till skolan och olika aktiviteter.

–Jag kör mycket ungar med autism och de ger så mycket tillbaka. Bjuder man lite på sig själv får man sjufalt igen. Det är likadant med de äldre, man är alltid välkommen.