Den ekonomiska tillväxten i EU i år förutspås landa på 1,0 procent för hela EU och 0,9 procent för euroområdet, jämfört med en prognos från februari som låg på plus 0,7 procent för båda. För nästa år är siffran 1,5 procent för unionen.

Greklands BNP går dock stadigt neråt, och förväntas krympa med hela 4 procent i år, jämfört med det tidigare förutspådda 3 procent.

EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy uttryckte på onsdagen sin bestörtning över att tre personer omkommit i Aten, men insisterade att den grekiska regeringens åtgärds- paket var nödvändigt.

–Våra första tankar idag går till offren i Aten, sade Van Rompuy i Bryssel.

Trots våldsamheterna som utspelas på gatorna i Aten och i andra grekiska städer, insisterade Van Rompuy på att de uppoffringar som eurogruppen och IMF har ålagt Grekland är nödvändiga.

Men EU-kommissionen sade sig med rapporten i hand kunna bekräfta att EU överlag har gått in i en fas av ekonomisk återhämtning efter finanskrisen.

–De förbättrade utsikterna för ekonomisk tillväxt i år är goda nyheter för Europa. Vi måste se till att tillväxten inte spårar ur genom risker från finansiell stabilitet, sade EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Olli Rehn.

Sverige förväntas gå bäst av de gamla EU-länderna, med en tillväxt på 1,8 procent i år och 2,5 procent nästa år.

Samtidigt varnade kommissionen för att den svaga inhemska efterfrågan fortsätter att för- hindra stark återhämtning.

–En hållbar tillväxt kräver beslutsamma insatser för finanspolitisk konsolidering och reformer som ökar produktiviteten och sysselsättningen, sade Rehn.

Arbetslösheten väntas hamna på 9,8 procent i år och sedan sjunka aningen till 9,7 procent nästa år. I euroområdet är siffrorna något dystrare med 10,3 procents arbetslöshet i år och aningen mer, 10,4 procent, nästa år.

Allra högst arbetslöshet har Spanien, med hela 19,8 procent av den arbetsföra befolkningen, men även Frankrike, Irland, Grekland och de baltiska staterna har arbetslöshetssiffror på över 10 procent.

EU-kommissionen försökte också på onsdagen att värja sig mot rykten om att den grekiska krisen är på väg att spilla över till Spanien och Portugal, i första hand.

– Jag vill understryka att Grekland är ett unikt och särskilt fall i EU, på grund av den prekära skuldutvecklingen, och eftersom landet har fuskat med sin statistik år efter år, sade Olli Rehn.

Värdet på spanska och portu- gisiska obligationer har sjunkit kraftigt senaste veckan på grund av oro för att euroområdet skulle behöva ta fram räddningsåtgärder i storlek med det paket som redan utlovats till Grekland även till dem. Bägge länderna har stora utlandskulder som de har svårt att betala, precis som Grekland.

–Vi kommer inte att föreslå det, därför att det finns helt enkelt inget behov, sade Rehn.

Men de stora underskotten bekymrar Rehn, som i nästa vecka ska presentera förslag till striktare regler för tillsyn av euro- länderna och förslag på vad man ska göra med länder som gång på gång bryter mot stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

Finansminister Anders Borg skriver i en kommentar till EU-kommissionens prognos att Sverige ser ut att komma ur krisen starkare än kanske något annat EU-land.

”Förutsättningarna för jobb är därmed gynnsammare än i nästan alla andra länder”, skriver Borg.

Svenska staten bidrar också med pengar till nödlån för att stödja Greklands regering, via de omkring 72 miljarder kronor Riksbanken har åtagit sig att i olika former tillhandahålla till Internationella valutafonden (IMF).

Några öronmärkta pengar till Grekland har Sverige dock inte utlovat.

Merparten av IMF-notan består av svenska åtaganden om att bidra med lån till länder med finansiella problem. Beloppet bygger på Sveriges medlemskvot i fonden på 1 procent.

IMF har i dagsläget utnyttjat omkring 20 procent av dessa svenska åtaganden.

En del av totalåtagandet utgörs av Sveriges löfte om att vid behov stödköpa andra länders valutor för drygt 12 miljarder kronor.

Euroländerna ska enligt helgens uppgörelse stå för 80 miljarder av det treåriga låneprogrammet på totalt 110 miljarder euro till Grekland.

Långivare Planerad del av lånet

IMF 30

Tyskland 22,3

Frankrike 16,8

Italien 14,7

Spanien 9,8

Nederländerna 4,7

Belgien 2,9

Österrike 2,3

Portugal 2,1

Finland 1,5

Irland 1,3

Slovakien 0,8

Slovenien 0,4

Luxemburg 0,2

Cypern 0,2

Malta 0,1

Tabellens värden anger miljarder euro, avrundat.


Läs mer om Greklands kris