Inga finanspaket från världens mäktiga tycks kunna lugna börserna mer än någon dag. Sedan återkommer paniken och kurserna viker brant neråt.

Det återstår väl bara för USA och EU att till utökade insättargarantier lägga kursgarantier på aktier. Rimligen borde kursfallen då äntligen upphöra.

Säker kan man dock inte vara. Rysslands starke man premiärminister Putin har försökt styra Moskvabörserna med handelsstopp och interventioner från de stora statliga företagen.

Det har bara hjälpt tillfälligt. På onsdagen föll dollarbörsen RTS i Moskva med närmare 10 procent. 10 procent backade också Kremlkontrollerade Gazprom och drog som vanligt med sig Vostok Gas i fallet.

Ett antal ryska oligarker lär sitta illa till. Oleg Deripaska som i våras utpekades som Rysslands rikaste man har tvingats gå ifrån flera uppmärksammade investeringar utanför Ryssland efter tunga utgifter i maktkampen om Norilsk Nickel.

För Putin och Ryssland är oljeprisets fortsatta nedgång allvarligare än Moskvabörsernas problem. Det är olja och gas som ger stora statsinkomster och skänker makthavarna ekonomisk handlingsfrihet.

Oljeprisets nedgång sänkte även Oslobörsen med över 8 procent. Det är ganska lätt att förstå att en energitung börs backar när oljan blir billigare.

Då är de allmänna djupa börsfallen i Europa och USA inte lika lätta att förklara. Mindre goda detaljhandelssiffror i USA kommer knappast som en överraskning efter finansiell turbulens.

Två av USA:s större banker rapporterade vinstfall men resultaten var bättre än väntat. JPMorgan Chase som växt till en bankjätte under krisen tjänade 527 miljoner dollar under första kvartalet. Det är förvisso mycket sämre än 3,4 miljarder dollar i fjol men likväl en vinst trots betydande kostnader vid uppköpet av Washington Mutual.

För Wells Fargo var utfallet ännu bättre. En vinst på 1,64 miljarder dollar är lägre än i fjol men ändå ett bra resultat med tanke på omständigheterna. Det tyder på att USA:s banksystem inte håller på att krascha och statliga miljarder är i antågande.

Likväl ligger dysterheten på lur och styr marknaderna. En orsak till börsfallen kan vara att hedgefonder vräker ut papper när rika placerare löser in sina andelar.

Misstron mot aktier brer ut sig och människor söker trygga placeringar. Rusning till Riksgälden i Sverige är ett exempel. Många säljare och få köpare kan bara få ett resultat. Kurserna vänder ner. The bottom är uppenbarligen inte nådd.

Parallellt tar kronan stryk som den brukar vid ekonomisk oro. En euro kostade på onsdagskvällen 9,96 kronor vilket är högst sedan den europeiska valutan blev betalningsmedel.

Schweizerfrancen steg till 6,47, pundet till 12,80 och dollarn till 7,34. Bara norska oljekronan gjorde den svenska kronan sällskap.

En svag krona är bra för exportföretagen, fördyrar importen samt ökar kostnaden för svenska turister. Att norska kronan ligger still gör knappast Norge till ett lågprisland för svenska gäster.