Det är bråda dagar i Druskininkai i södra Litauen, alldeles intill gränsen till Vitryssland. Staden, som är en känd kurort i Baltikum, har minst sagt storslagna planer och det byggs för fullt.

– Efter sommaren slår vi upp dörrarna till Snoras Snowarena. Vi kommer att ha tre pister, varav två inomhus. Den längsta är nästan en halv kilometer lång, säger projektets försäljningschef Reda Sinkeviciene, och man riktigt hör på rösten vilket prestigebygge det här är.

Ett prestigebygge som kostar stora pengar. Runt 300 miljoner kronor går det på, en stor del är från EU, resten från privata investerare, men så ska snöarenan sätta Druskininkai på kartan även utanför Litauen. Reda Sinkeviciene berättar att journalister från halva Europa hört av sig och att förhoppningen är att skidbackarna ska bli en av Baltikums största turistattraktioner, med mellan 200 000 - 400 000 besökare årligen.

– Det här är ett väldigt viktigt projekt för oss. Inte bara för regionen utan för hela landet, och det är ett tecken på att hoppet har återvänt, säger hon.

På andra sidan Östersjön, vid Brunkebergstorg i Stockholm är Swedbanks Litauenchef Antanas Danys på tillfälligt Sverigebesök. Tillsammans med bankens chef för Baltikum, Håkan Berg, bekräftar han bilden av att framtidstron håller på att återvända i Litauen.

– Första kvartalet i år växte ekonomin med 6,9 procent, vilket är väldigt starkt. Speciellt som vi har en låg inflation och inte ser några löneökningar, säger Antanas Danys och poängterar att skillnaden mot förra gången tillväxttalen var så höga, är att det inte är en kreditdriven tillväxt.

Företagen reagerade snabbt när krisen kom 2008 och gjorde stora nedskärningar och kapade kostnader – inte minst lönerna som sänktes med runt 20-30 procent i hela Baltikum. Det har gjort att många bolag snabbt började göra vinst igen och stod startklara när grannländerna Tyskland och Sverige återhämtade sig. Två länder som är en stor del av förklaringen bakom BNP-siffrorna.

– Det är nästan enbart export som står för tillväxten, fyller Baltikumchefen Håkan Berg i och säger att det är just Litauen som är den positiva överraskningen om man jämför med krisåret 2009.

Landet föll inte lika djupt som Lettland, som tvingades rädda en inhemsk bank, och när de lettiska bostadspriserna föll med 65-70 procent, klarade sig Litauen undan med ett i sammanhanget måttligare 35-40 procents fall. Idag har huspriserna så sakta börjat krypa uppåt igen, men när man talar om återhämtning i baltländerna så är det från en kris som var väldigt djup, och arbetslösheten ligger fortfarande kvar på tvåsiffriga tal i alla tre länderna.

– Den vanliga människan känner knappast av återhämtningen ännu. Lönerna har gått ner, samtidigt som mat och energipriser gått upp, säger Håkan Berg som besöker minst två av länderna varje vecka.

Estland har klarat sig bäst genom krisen och införde euron vid årsskiftet, Litauen ligger något efter, medan Lettland dras med störst problem och fortfarande står inför stora reformer. I samtliga länder har skolor och sjukhus lagts ner, pensioner sänkts och välfärden slimmats. Ändå såg vi knappt några protester som nu under krisen i Grekland. Antanys Danys skrattar när han får frågan om det är ett arv från Sovjettiden.

– Vi är vana vid tuffa tider och de flesta tycker ändå att friheten vi har nu är mer värd, framförallt de äldre som varit med om mycket, säger han och påpekar att hur man ser på framtiden beror på vad man jämför med. Bankerna har börjat låna ut pengar igen, men den som förväntar sig att utlåningen kommer att bli som innan 2008 kommer att bli besviken, ”för den kommer inte tillbaka”.

I dag har Swedbank samlat alla osäkra lån från krisåren i en egen portfölj för att kunna börja på ny kula, och satsar som man själva uttrycker det ”mer på kvalitet än på kvantitet”. Banken har startat ett privatekonomiskt institut i Baltikum, och går noga igenom den egna ekonomin med alla kunder, allt för att undvika att hamna i en ny skuldkris.

Tillbaka till kurorten Druskininkai där inomhusskidbacken ändå för tankarna till en annan kris, den i arabemiratet Dubai. Där blev deras slalombacke, mitt i ett köpcentrum, till symbol för en ekonomi som växte okontrollerat. Är Snoras Snowarena inte rädd för att gå samma väg?

– Nej, inte alls. För det första bygger vår skidbacke på en helt annan teknik, sedan tror vi verkligen att den skapar nya möjligheter. Här är bara snö två-tre månader per år, nu kommer vi att kunna ha träningsläger för skidåkare året runt, säger försäljningschefen Reda Sinkeviciene och sätter upp ett högtflygande mål: att få dit den alpina världscupen.