”Hela banksystemet bygger på ett tomt löfte”

Varför räcker det med en ovanligt lång bankomatkö för att få en bankdirektör att börja kallsvettas? Därför att den geniala uppfinning som vi brukar kalla för pengar bygger på ett tjusigt löfte som aldrig kan infrias. I två essäer från sin nya bok "Vad är pengar?" granskar SvD Näringslivs krönikör Andreas Cervenka grunderna för vårt skakiga finansiella system.

"Är det riktiga pengar eller bankpengar?" För en ekonomikrönikör som står och fingrar på en färsk vinstcheck för ett journalistpris är det en typ av invändning som snabbt kan få prinsesstårtan att fastna i halsen. Personen som undrade var visserligen bara två år när Lehman Brothers gick omkull. Ändå lyckas han sätta fingret på finansvärldens ömmaste punkt.

Det är nämligen skillnad på pengar och pengar.

Dels finns det den sort som tycks bli allt mer sällsynt: sedlar och mynt. Dessa ges ut av Riksbanken. Den som håller i en hundralapp kan vara rimligt säker på att den är värd just hundra kronor. Hotet mot kontantkramare består huvudsakligen i risken att bli rånad eller att skenande inflation snabbt urholkar köpkraften. Pengar på ett bankkonto? Det är en helt annan historia. En digital hundralapp kan om det går riktigt illa visa sig vara värd exakt noll kronor. För att förstå varför får vi backa tillbaka några hundra år till det moderna bankväsendets födelse.

De första bankirerna var guldsmeder som började förvara guld åt sina kunder. Dessa fick ett kvitto som kunde användas för att hämta ut guldet när det behövdes. Någon kom snart på att det var lättare att börja använda kvittona som betalningsmedel än att springa fram och tillbaka till smeden så fort det skulle shoppas. Smederna i sin tur insåg att de kunde skriva betydligt fler kvitton än vad som faktiskt täcktes av den mängd guld de hade i sin besittning. De hade nämligen observerat ett intressant fenomen: bara en bråkdel av alla kvittoinnehavare dök upp samtidigt för att få ut sitt guld.

Denna bedrägeridoftande modell är än idag grunden för all bankverksamhet. Så länge ingen ifrågasätter det fungerar systemet fantastiskt. Banker kan låna ut pengar i stor skala medan spararna slipper släpa runt på kontanter och (i bästa fall) få lite ränta.

Problemet är att allt i grunden bygger på ett tomt löfte. Det räcker med att tillräckligt många kunder samtidigt ställer den förbjudna frågan: "Kan jag få mina pengar?" för att sänka vilken bank som helst. Ett till synes betryggande saldobesked är plötsligt lika mycket värt som sin vikt i sladdrigt papper.

Föga förvånande har bankkriser genom historien varit lika vanliga som förkylningar. 1933, efter ännu en förödande våg av finanskollapser, bestämdes det i USA att staten skulle träda in om en bank gick omkull och garantera att vanliga sparare fick tillbaka sina pengar, i alla fall upp till ett visst belopp. Denna insättningsgaranti gjorde att antalet bankkrascher minskade. I Sverige kan folk med mindre än en miljon på kontot sova ganska gott.

MER LÄSNING AV ANDREAS CERVENKA:

· Pengar ur intet är den nya kapprustningen.

· Ett gigantiskt fuskbygge som krackelerar.

Problemet för bankerna var att det statliga beskyddet innebar tuffa villkor som gjorde det svårare att tjäna pengar. Ett sätt att komma runt reglerna var så kallade penningmarknadsfonder, som upplevdes som lika säkra som ett bankkonto men gav en högre ränta. De blev snabbt populära, inte minst bland institutioner och företag med behov av att parkera stora summor kontanter.

Penningmarknadsfonder blev början till vad som kom att svälla till ett enormt och komplext finansiellt ekosystem utanför de reglerade bankerna. Dessa så kallade skuggbanker ökade i storlek till som mest svindlande 20 000 miljarder dollar i början av 2008, mer pengar än vad som då fanns i det traditionella banksystemet.

Gary Gorton, professor vid Yaleuniversitetet i USA, har beskrivit hur den finanskris som inleddes 2007 är väldigt lik det tidiga 1900-talets bankrusningar. Med skillnaden att det inte var hålögda människor i hatt och keps som köade utanför bankkontoren den här gången utan jättelika anonyma institutioner som desperat försökte rädda sina digitala pengar ur det kollapsande skuggbanksystemet. Det som utlöste kreditfrossan efter Lehman Brothers fall var inte det faktum att andra banker drabbades, utan att en av USA:s största penningmarknadsfonder tvingades ta en stor förlust. En hundralapp som hade upplevts i lika tryggt förvar som om den rullats in i en madrass var inte längre värd en hundralapp.

För att undvika en total härdsmälta tvingades den amerikanska staten via centralbanken Federal Reserve gå in och garantera även delar av skuggbankerna.

MER LÄSNING AV ANDREAS CERVENKA:

· Europas i särklass farligaste underskott.

· USA: Världens mest maxade kreditkort.

Några år senare är den grundläggande svagheten i systemet inte borta. Hösten 2011, när krisen vandrat hela vägen från banker till stater och tillbaka till bankerna igen blev läget åter akut. Flera banker i Europa hotades av massiva utflöden. Stora företag som Glaxo Smithkline och Vodafone finkammade varje dag sina konton hos banker i euroländerna för att inte låta för mycket pengar ligga kvar över natten. De kunde helt enkelt inte vara säkra på att pengarna fanns kvar nästa morgon.

Bara tack vare Europeiska centralbanken ECB:s nödlån på 1 000 miljarder euro uteblev bankpaniken. Men snarare än att börja låna ut till varandra igen valde många banker att sätta in pengarna på det enda idiotsäkra ställe som finns kvar: på ett konto hos ECB. För är det något en bankdirektör förstår så är det just skillnaden på pengar och pengar. Och så länge det är så lär kriserna fortsätta att avlösa varandra.

Texten är ett utdrag ur Andreas Cervenkas nya bok "Vad är pengar?" (Natur & Kultur) som finns i handeln den 18 juni och som just nu går att köpa som e-bok för 19 kronor här. Ytterligare ett utdrag ur boken presenteras på nliv.se under måndagen.

  • Kopiera sidans adress

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
0,32% 507,83 SEK

1 mån:
7,16%
Årsskiftet:
7,16%
Obegränsad tillgång till SvD digital – Prova gratis i en månad!

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
SvD Näringslivs startsida har de senaste 15 minuterna uppdaterats med 2 nya och 1 uppdaterad artikel. Gå till startsidan för SvD Näringsliv.
Kullager på SKF i Göteborg. Perspektiv | Klas Andersson

Rivstart för nye vd:n
– SKF bäst på börsen

Verkstadsjätten etta bland storbolagen – upp 20 procent i år.

”Projekten i Sverige
är särskilt ambitiösa”

Investering

EIB-chefen på Stockholmsbesök.

Hillary Clinton flög privatjet för miljoner

Avslöjande

Lät skattebetalarna stå för notan.

SvD Börsforum

”Det sticker i ögonen
på bolånekunderna”

Spara

Är bankernas personalrabatt rätt?

Qatar Airways blir ny British Airways-ägare

flygindustri

Går in med 15 miljarder kronor.

SCA

”Johansson fortsätter med tigandets strategi”

Jan Almgren: Bolagets presskonferens i dag var surrealistisk.

SCA:s vd: ”Har det varit värt det”?

intervju

Jan Johansson har funderat över sin framtid.

Johansson pressas nu även av analytikerna

”Finns förväntan på svar om privatplanen”.

Flög fruar och barn med affärsjet

svd granskar

Läs hela granskningen av SCA.

Vart flög SCA-vd:n
för tre miljoner?

Nlivquiz

Testa dina kunskaper om veckan.

Förlorade en miljard dollar på kursfallet

Alibaba

Jack Ma är inte längre rikast i Kina.

Tunga investerare backar upp startup

Urb-IT ska hjälpa lokala företag med e-handel.

Northlands gruva nära Pajala respektive ARKIVBILD på Harry Rantakyrö 2008. Gruvkonkursen

Utredning om mutbrott
efter Pajala-avslöjande

Åklagare inleder förundersökning efter SvD:s granskning.

Många namn på dubbla stolar

Starka kopplingar mellan gruvbolaget och folkvalda.

Jay-Z lägger bud på Spotifys konkurrent

Nu rusar aktien på Stockholmsbörsen.

Altor i slutfas för att ta Dustin till börsen

Handelsstart beräknas kunna ske i februari.

Riksbanken växlade bort skattemiljarder

Beslutet att sälja av dollar gav storförlust.

Under förväntan – sjunker på börsen

Tele2

Gick sämre än väntat på flera punkter.

2 minuter Webb-tv

”Ingen tvekan om vilken bank som går bäst”

Webb-tv: Jan Almgren om rapportfloden inom bankvärlden.

Obama: Staten bör utöka sina utgifter

Vill avsluta de breda budgetnedskärningarna.

Spotify till börsen först under nästa år

Ska skaffa fram halv miljard dollar i riskkapital.

Google känner av ökad konkurrens

Rapporten för sista kvartalet en besvikelse.

Kina tror på en stark euro

Ska utöka samarbetet med och investeringarna i Europa.

Amazon gjorde vinst på 214 miljoner dollar

Rapport

Bättre delår än väntat i fjärde kvartalet.

två minuter Webb-tv

”Arbetsförmedlingen på Hisingen jublar just nu”

Volvos satsning ger jobb – men finns utmaningar för industrin.

Bli inte lurad – sju punkter att checka av

Bolån

Många betalar alldeles för mycket.

Räntekartan ger dig tyngd

nytt verktyg

Betalar du för mycket för lånet?

Bästa sättet att få låg ränta: Jobba på bank

Bolån

De bankanställda erbjuds superräntor.

Apple kan ge 556 dollar till alla i USA

teknik

Ingen kommer i närheten av jätten.

Det här skulle Apple kunna köpa

Lista

Bolagets pengar räcker till en hel del.

Eurasien fortsätter
sätta käppar i hjulet

Telia

Vd Dennelind om det gångna kvartalet.

Annika Falkengren, SEB:s vd. webb-tv Webb-tv

Falkengren: Negativa sparräntor inte omöjligt

SEB:s vd lämnar ändå ett lugnande besked till småspararna.

Prisrally på lyxhus
i The Hamptons

bostad

Medianpriset är nu 975 000 dollar.

Det blir presidentens
nya Air Force One

Bildspel

Boeing vann uppdraget på walk over.

Atlas Copco slår till
med superutdelning

Rapport

Men vinsten blev mindre än väntat.

”Riksbanken borde införa negativ ränta”

Myndigheten: Schweiz har visat att det går.

Optimistisk Faxander jublar över valutan

Sandvik vinnare på börsen efter rapport.

Grekland motsätter sig nya sanktioner

ryssland

Vill svartlista ett flertal personer.

”Apple bästa köpet
på flera decennier”

Aktien har gått upp 300 procent på fem år.

SvD i New York
Aktarer Zaman, 23 år, grundare av Skiplagged.

Han avslöjade flygens dolda rabattbiljetter

22-årigt snille byggde succésajt – stäms av resebranschen.

Nya Räntekartan

Betalar du för mycket för ditt bolån? Klicka här!

SvD granskar SCA:s flyg
Flygplansflottan i Bromma Business Jet, som SCA äger tillsammans med Sandvik och Industrivärden, har helt nyligen utökats med två flygplan av modellen Falcon 7X.

Miljöprofilerade SCA tar med både fruar och barn på bolagets affärsflyg.

FOTO: Dassualt

SvD Story

Följ med till krisens Lettland med SvD Story – en helt ny digital läsupplevelse.

Webb-tv: Fröberg testar

Följ med SvD:s Jonas Fröberg och Magnus Hjalmarson Neideman på fartfyllda biltester.

2 MINUTER
SvD Näringslivs Andreas Cervenka och Katarina Hugo i "2 minuter".

Se alla avsnitt av SvD Näringslivs nya webbserie

FOTO: SvD.

Webb-tv

Börsen

Index

OMX-S, 17.30+0,3 %507,83
Nasdaq, 19.17-0,4 %4 665,61
DAX, 17.35-0,4 %10 694,32
FTSE, 17.35-0,9 %6 749,40
Nikkei, 19.26+0,4 %17 674,39
Visa fler index

Valutor

Euro, 19.32-0,2 %9,35 SEK
USD, 19.32+0,0 %8,28 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 19.32+2,2 %50,06
Guld, 19.32+1,7 %1 277,87
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 08.14+0,0 %0,04 %
5 år, 16.00+0,3 %0,19 %
Visa fler räntor
Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Bloggar
SvD Näringslivs profiler Patricia Hedelius och Jonas Fröberg.

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

FOTO: SvD/Montage.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook