”Hela banksystemet bygger på ett tomt löfte”

Varför räcker det med en ovanligt lång bankomatkö för att få en bankdirektör att börja kallsvettas? Därför att den geniala uppfinning som vi brukar kalla för pengar bygger på ett tjusigt löfte som aldrig kan infrias. I två essäer från sin nya bok "Vad är pengar?" granskar SvD Näringslivs krönikör Andreas Cervenka grunderna för vårt skakiga finansiella system.

"Är det riktiga pengar eller bankpengar?" För en ekonomikrönikör som står och fingrar på en färsk vinstcheck för ett journalistpris är det en typ av invändning som snabbt kan få prinsesstårtan att fastna i halsen. Personen som undrade var visserligen bara två år när Lehman Brothers gick omkull. Ändå lyckas han sätta fingret på finansvärldens ömmaste punkt.

Det är nämligen skillnad på pengar och pengar.

Dels finns det den sort som tycks bli allt mer sällsynt: sedlar och mynt. Dessa ges ut av Riksbanken. Den som håller i en hundralapp kan vara rimligt säker på att den är värd just hundra kronor. Hotet mot kontantkramare består huvudsakligen i risken att bli rånad eller att skenande inflation snabbt urholkar köpkraften. Pengar på ett bankkonto? Det är en helt annan historia. En digital hundralapp kan om det går riktigt illa visa sig vara värd exakt noll kronor. För att förstå varför får vi backa tillbaka några hundra år till det moderna bankväsendets födelse.

De första bankirerna var guldsmeder som började förvara guld åt sina kunder. Dessa fick ett kvitto som kunde användas för att hämta ut guldet när det behövdes. Någon kom snart på att det var lättare att börja använda kvittona som betalningsmedel än att springa fram och tillbaka till smeden så fort det skulle shoppas. Smederna i sin tur insåg att de kunde skriva betydligt fler kvitton än vad som faktiskt täcktes av den mängd guld de hade i sin besittning. De hade nämligen observerat ett intressant fenomen: bara en bråkdel av alla kvittoinnehavare dök upp samtidigt för att få ut sitt guld.

Denna bedrägeridoftande modell är än idag grunden för all bankverksamhet. Så länge ingen ifrågasätter det fungerar systemet fantastiskt. Banker kan låna ut pengar i stor skala medan spararna slipper släpa runt på kontanter och (i bästa fall) få lite ränta.

Problemet är att allt i grunden bygger på ett tomt löfte. Det räcker med att tillräckligt många kunder samtidigt ställer den förbjudna frågan: "Kan jag få mina pengar?" för att sänka vilken bank som helst. Ett till synes betryggande saldobesked är plötsligt lika mycket värt som sin vikt i sladdrigt papper.

Föga förvånande har bankkriser genom historien varit lika vanliga som förkylningar. 1933, efter ännu en förödande våg av finanskollapser, bestämdes det i USA att staten skulle träda in om en bank gick omkull och garantera att vanliga sparare fick tillbaka sina pengar, i alla fall upp till ett visst belopp. Denna insättningsgaranti gjorde att antalet bankkrascher minskade. I Sverige kan folk med mindre än en miljon på kontot sova ganska gott.

MER LÄSNING AV ANDREAS CERVENKA:

· Pengar ur intet är den nya kapprustningen.

· Ett gigantiskt fuskbygge som krackelerar.

Problemet för bankerna var att det statliga beskyddet innebar tuffa villkor som gjorde det svårare att tjäna pengar. Ett sätt att komma runt reglerna var så kallade penningmarknadsfonder, som upplevdes som lika säkra som ett bankkonto men gav en högre ränta. De blev snabbt populära, inte minst bland institutioner och företag med behov av att parkera stora summor kontanter.

Penningmarknadsfonder blev början till vad som kom att svälla till ett enormt och komplext finansiellt ekosystem utanför de reglerade bankerna. Dessa så kallade skuggbanker ökade i storlek till som mest svindlande 20 000 miljarder dollar i början av 2008, mer pengar än vad som då fanns i det traditionella banksystemet.

Gary Gorton, professor vid Yaleuniversitetet i USA, har beskrivit hur den finanskris som inleddes 2007 är väldigt lik det tidiga 1900-talets bankrusningar. Med skillnaden att det inte var hålögda människor i hatt och keps som köade utanför bankkontoren den här gången utan jättelika anonyma institutioner som desperat försökte rädda sina digitala pengar ur det kollapsande skuggbanksystemet. Det som utlöste kreditfrossan efter Lehman Brothers fall var inte det faktum att andra banker drabbades, utan att en av USA:s största penningmarknadsfonder tvingades ta en stor förlust. En hundralapp som hade upplevts i lika tryggt förvar som om den rullats in i en madrass var inte längre värd en hundralapp.

För att undvika en total härdsmälta tvingades den amerikanska staten via centralbanken Federal Reserve gå in och garantera även delar av skuggbankerna.

MER LÄSNING AV ANDREAS CERVENKA:

· Europas i särklass farligaste underskott.

· USA: Världens mest maxade kreditkort.

Några år senare är den grundläggande svagheten i systemet inte borta. Hösten 2011, när krisen vandrat hela vägen från banker till stater och tillbaka till bankerna igen blev läget åter akut. Flera banker i Europa hotades av massiva utflöden. Stora företag som Glaxo Smithkline och Vodafone finkammade varje dag sina konton hos banker i euroländerna för att inte låta för mycket pengar ligga kvar över natten. De kunde helt enkelt inte vara säkra på att pengarna fanns kvar nästa morgon.

Bara tack vare Europeiska centralbanken ECB:s nödlån på 1 000 miljarder euro uteblev bankpaniken. Men snarare än att börja låna ut till varandra igen valde många banker att sätta in pengarna på det enda idiotsäkra ställe som finns kvar: på ett konto hos ECB. För är det något en bankdirektör förstår så är det just skillnaden på pengar och pengar. Och så länge det är så lär kriserna fortsätta att avlösa varandra.

Texten är ett utdrag ur Andreas Cervenkas nya bok "Vad är pengar?" (Natur & Kultur) som finns i handeln den 18 juni och som just nu går att köpa som e-bok för 19 kronor här. Ytterligare ett utdrag ur boken presenteras på nliv.se under måndagen.

  • Kopiera sidans adress

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
0,23% 448,31 SEK

1 mån:
-0,82%
Årsskiftet:
5,82%
Obegränsad tillgång till SvD digital – 3 månader för bara 99 kr
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Maria Rimpi, chef SvD Näringsliv

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
bankmoms

”Det vi ser är en riktig skattepolitisk cirkus”

Ändrade momsregler kan slå hårt mot Länsförsäkringar.

Hur rik är egentligen Warren Buffett?

Nya uträkningar visar häpnadsväckande fakta.

Ikeas nya satsning
– energisnåla lysark

Här satsar möbeljättens riskkapitalbolag.

Här är Mercedes nya bombsäkra bil

Säkerhetsbil som står pall för granater.

Teknisk analys av tre storbolag på börsen

Några av börsens mest omsatta aktier.

Webb-tv

”Europa riskerar ett
förlorat årtionde”

Webb-tv

En varning från Berkeley-professorn.

”Konjunkturen i USA inger förtroende”

Sparare blickar över atlanten – och tar mer risk.

Uppmanar personal att ”rösta klokt”

Rederiets budskap: Jobben är hotade.

Det lutar åt att Mats Qviberg frikänns helt

kraschen i hq

Ljusning för förre ordföranden.

Nevs: ”Nu har vi fått den tid vi behöver”

saab

Får ja till företagsrekonstruktion.

Skandalflygplatsen i Berlin redan för liten

Reservplan: Behålla terminal från DDR-tiden.

Ung vd vill sänka skatten genom köp

Burger Kings 33 åriga boss i uppköpstagen.

S satsar 6 miljarder på jobb åt unga

Ungefär 50 000 personer kommer att beröras.

SSAB:s dotterbolag bötfälls

Mörkade fusionsförhandlingar för finländska börsen.

Webb-tv

Google satsar på drönarleverans

webb-tv

Hemleverans via luften.

6 000 tvingas lämna otursförföljt bolag

Malaysia Airlines hårt drabbat av katastrofer.

Rysk varning för mindre gas till EU

ukraina

Unionen försöker säkra värme i vinter.

Patricia Hedelius och Katarina Hugo i SvD Näringslivs webb-tv-program Valnack. valsnack

”Alla affärsmässiga
avtal sätts ur spel”

Patricia Hedelius om politiska hetsen mot vårdvinsterna.

”Så här ska vi sälja Volvo XC90 i USA”

motor

Försäljningschefen om säljstrategin.

Rocket Internet lanserar mattjänst

Skall leverera mat i Londons finanskvarter.

Vad sägs vara Volvo XC90:s svaga länk?

quiz

Har du hängt med i veckans händelser?

Uber anklagas för att sno Lyfts chaufförer

taxi

Fult spel – saboterar med maffiametoder.

Svenska sparare har
fått smak för USA

Tesla och Apple bland favoritköpen i år.

ICA säljer tidskriftsbolag

Forma Publishing Group tillhör nu danska Egmont.

Astra Zeneca i nya samtal med Pfizer

Skall röra sig om ett nytt eventuellt bud.

Jättelyft för Kings svenska dotterbolag

Midasplayer redovisar vinst på över en miljard.

Klartecken för köp
av 60 nya Jas-plan

Flyg

Affär trots att Schweiz inte längre är med.

ett slagträ i debatten

”Riskkapitalbolagens flykt ger kritikerna rätt”

Hedelius om bolagen som förbereder en reträtt från välfärden.

Riskkapitalisterna flyr välfärden

Vinstförbud allt närmare • ”Det är blodigt allvar nu”.

Google testar drönarleveranser

USA

Morgonrapport New York 29 augusti.

Mats Qviberg frias
från misstankar

Inte längre misstänkt för grovt bokföringsbrott.

Riksbanken får ladda för nästa drama

Blogg

Nästa torsdag väntar nytt räntebeslut.

Kungens tankning blev Facebooksuccé

kunglig snackis

”Han posade lite för mig”.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius. Höjda arbetsgivaravgifter

Finansförbundet rasar mot Anders Borgs utspel

Facket: ”Ska vi ha olika skattesatser för olika branscher?”

”Nej, det kan vi inte säga något om”

Zalando tiger om eventuell börsnotering.

Golfaktier pressas hårt på marknaden

Investerar blankar golfbolag som aldrig förr.

Ryska hackare till
angrepp mot banker

JP Morgan

Gav sig på stora amerikanska mål.

webb-tv
Carl B Hamilton, Folkpartiets ekonomisk politiska talesperson. Webb-tv

”Kvotering i styrelser är ofrånkomligt”

FP:s Hamilton vill se förändring.

VALSNACK

Här kan du se alla avsnitt av webb-tv-programmet Valsnack inför höstens riksdagsval.

Webb-tv

Börsen

Index

OMX-S, 17.30+0,2 %448,31
Nasdaq, 23.40+0,5 %4 580,27
DAX, 17.35+0,1 %9 470,17
FTSE, 17.35+0,2 %6 819,75
Nikkei, 08.21-0,2 %15 424,59
Visa fler index

Valutor

Euro, 06.32+0,0 %9,18 SEK
USD, 07.25-0,0 %6,99 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 22.59+0,6 %103,03
Guld, 23.15-0,2 %1 287,01
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 13.46+0,0 %0,14 %
5 år, 16.00-0,1 %0,58 %
Visa fler räntor
STHLM DIGITAL

Premiär för SvD:s nya startup-satsning.

Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Räntekartan

50 000 har sagt sin ränta – klicka här!

Bloggar

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook