Under måndagen eller tisdagen inleds rättegången mot de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson som sitter fängslade i Etiopien. De är åtalade misstänkta för terrorbrott och illegal inresa i landet. Journalisterna greps i somras efter att ha tagit sig in i provinsen Ogaden med hjälp av gerillan ONLF, Ogadens nationella befrielsefront.

De senaste 15 åren har det varit inbördeskrig i Ogaden. ONLF krigar mot den etiopiska regeringens styrkor för ett ökat självstyre i Ogaden.

Kjetil Tronvoll är etiopienexpert och professor vid International Law and Policy Institute i Oslo. Enligt honom är det svårt att få en bild av läget eftersom möjligheterna att besöka regionen är så begränsade. Den etiopiska regeringen förnekar uppgifter om brott mot mänskliga rättigheter, men kan inte förhindra att historier om övergrepp läcker ut. Som att byar bränns ner i jakten på oppositionella.

Efter gripandet av Martin Schibbye och Johan Persson har det framkommit att de befann sig i Ogaden för att granska på vilket sätt Lundin Petroleums affärer och oljeletning har påverkat området.

Lundin Petroleum vill inte svara på frågor om sin tidigare verksamhet i Ogaden. I stället hänvisar man till Africa Oil Corporation som köpte rättigheterna att leta efter olja i Etiopien 2009. Prislappen var knappt 24 miljoner dollar. Helt avklippta blev dock inte banden mellan bolagen. Köpet finansierades nämligen med hjälp av en konvertibel, ett lån från Lundin Petroleum till Africa Oil Corporation. Så sent som i april i år konverterades lånet och Lundin Petroleum fick aktier i Africa Oil Corporation som såldes på marknaden.

Lundinfamiljen äger dock fortfarande aktier i Africa Oil Corporation. Ägandet sköts via stiftelser i Luxemburg grundade av Adolf H Lundin som också var den som grundade Lundin Petroleum. Enligt Africa Oil Corporations redovisning för 2010 äger stiftelserna mer än 10 procent i bolaget. Adolf H Lundins son Ian H Lundin är ordförande i Lundin Petroleum.

Utrikesminister Carl Bildt har suttit i styrelsen för Lundin Petroleum. Av sju tidigare styrelsekolleger sitter fem kvar på sina poster.

Bildt har upprepade gånger fått frågan om hans engagemang i bolaget påverkar hans förutsättningar för att få de fängslade journalisterna frigivna. Hans svar är alltid nej. För drygt en vecka sedan var Bildt med i talkshowen Skavlan. Han förnekade då att Lundin Petroleum fanns i Ogaden då han satt i styrelsen.

Enligt bolagsverket lämnade Carl Bildt formellt Lundin Petroleums styrelse den 18 oktober 2006. I november samma år köpte Lundin Petroleum rättigheterna att leta efter olja i västra Ogaden av den etiopiska regeringen. Avtalet nämns i en kvartalsrapport daterad till den 15 november 2006. Det slöts alltså mindre än en månad efter det att Bildt hade lämnat styrelsen.

För att få reda på hur förberedelserna inför förvärvet såg ut får man gå till årsredovisningen för 2007. Under rubriken ”Samhällsansvar” beskrivs hur Lundin Petroleum genomförde en granskning av landet utifrån ett kulturellt, ekonomiskt, politiskt och socialt perspektiv. Det beskrivs att ”man gjorde ett antal besök på fältet” och rådgjorde med experter. Lundin Petroleum har senare tagit fram ett dokument som syftar till att klargöra fakta. Där skriver bolaget: ”Innan Lundin Petroleum förvärvade tillgångarna i Etiopien, konsulterade Lundin Petroleum många intressenter för att bedöma den sociopolitiska och ekonomiska situationen i landet”.

Lundin Petroleums styrelse hade elva möten under 2006 varav Bildt deltog på åtta. Om styrelsen informerades om ledningens planer på en etablering i en region där det var inbördeskrig framgår inte av dokumentationen. Det är inte heller något som varken bolaget eller Bildt vill svara på. Lundin Petroleum vill inte ens berätta när de elva mötena hölls.

Carl Bildt säger också nej till att låta sig intervjuas av SvD Näringsliv. Via mejl från sin pressekreterare skriver han:

”Jag har som princip att inte redovisa diskussioner som förekommit på möten i styrelser jag har suttit i. När det gäller frågor om styrelsearbetet måste styrelsen och/eller företagets ledning få avgöra vad som är offentligt.”

Carl Bildts hållning i frågan möts av kritik från politiskt håll.

–Jag tycker att man kunde gjort mer politiska uttalanden. Det är visserligen en konsulär fråga, men det är också en politisk fråga och jag kan tycka att Bildt borde ha snappat upp det, säger Désirée Pethrus, utrikespolitisk talesman för KD, till DN.