– Hemmabakandet med surdeg kommer nog hålla på ett tag till. Jag tror trenden är lika stark nu som för ett år sen, men det är inte lika mycket skriverier och därför syns den mindre, säger Jesper Konstantinov, vice-vd och driftschef på bageri- mat- och krogkedjan Urban Deli.

Även om surdeg i sig inte är en svensk uppfinning menar han att det var här som den verkliga trenden med hemmabakat surdegsbröd föddes. Pappalediga storstadsfarsor anses ha legat bakom fenomenet som därefter spred sig över Sverige. Och ska man tro Jesper Konstantinov har trenden sedan en tid tillbaka börjat bli stor i flera andra länder, som USA och Kanada.

Uppfattningen baserar han på alla de samtal och intervjuer han gjort med internationella medier under det senaste året. Urban Deli var förra året nämligen först i världen med att öppna ett surdegshotell

– Det hela började ju lite grann som ett skämt, säger Jesper Konstantinov men konstaterar att uppmärksamheten blev enorm både från svenska och internationella medier.

– Nyhetsbyrån Reuters har varit här och gjort reportage. Sen har vi haft tysk och japansk tv här och en grupp amerikanska journalister, säger Jesper Konstantinov.

Verksamheten går ut på ta emot surdegar från folk som exempelvis ska resa bort och inte själva har tid att ”mata” och ta hand om sina degar. Det går dock att bevara surdegskulturen genom att torka eller frysa in den också och särskilt många betalande gäster har man inte haft.

Men det blev en effektiv reklamkupp och surdegshotellet är fortfarande öppet.

Surdegen har till och med fått en egen dag, andra lördagen i april, och trenden anses ha bidragit till att öka brödsortimentet i butiker och intresset för bröd generellt. För många små bagerier har det inneburit ett uppsving.

Jesper Konstantinov förklarar att det finns en generell mattrend som går ut på att gå tillbaka till grunden, tillbaka till det naturliga. Trädgårdsodlingar, odlingar på balkonger och plantering har blivit populärt och i dag har helt nya grupper börjat intressera sig för kolonilotter.

– Tidigare var det bara 55-plussare men nu vet jag ett gäng av mina vänner som väntar på att få köpa en lott. Det har blivit prestige i att servera en middag där allt kommer från ens egen odling. Surdegsbakandet är en del av detta. Att det tar minst två dagar att baka ett bröd kräver engagemang som folk numera är väldigt stolta över att ha, säger Jesper Konstantinov.

Andra hemlagat-trender som på senare tid börjat dyka upp är till exempel egen korvstoppning.

– Det är det väldigt många som vill komma och lära sig. Sen har vi hela slow-food-trenden. Långkok helt enkelt där man ofta tar hand om traditionella köttdetaljer som fläskägg och sådant som vi åt för 30, 40, 50 år sen för att det var billigt då, men som sen försvunnit under lång tid.

Även riktiga finkrogar har hakat på. I dag stoltserar de hellre med att förädla udda köttdetaljer som kalvkind än att de har den bästa biffsteken. Närproducerat och ekologiskt har också blivit allt viktigare.

Samtidigt finns en gräns för medvetenheten i matkonsumtionen, att vi äter allt mer kött är nämligen i sig inte särskilt miljövänligt. Energiåtgången för att producera en biffstek är mångdubbelt högre än ett salladshuvud.

–Man är medveten om vad man vill vara medveten om, kan man väl säga. När det gäller vissa saker är det lite av en sticka huvudet i sanden-mentalitet, säger Jesper Konstantinov.