Hundratals unga föräldrar demonstrerade igår i Riga mot de aviserade budgetneddragningarna som bland annat innebär att en del sjukhus och skolor stängs.
Foto: INTS KALNINS
Industriproduktionen i Estland föll med 30 procent i mars, meddelade EU:s statistikbyrå Eurostat igår. Snittet inom EU var 20 procent och nedgången i Estland var den största bland de 27 medlemsländerna.
Parallellt uppgav Estlands statistikmyndighet att BNP krympte med 15,6 procent under första kvartalet.
Ännu sämre är emellertid utvecklingen i grannlandet Lettland. Där rasade ekonomin med 18 procent under kvartal ett 2009. I samband med att Lettlands centralbank på onsdagen sänkte styrräntan med en procentenhet till 4 procent, gav centralbankschefen Ilmars Rimsevics prognosen att landets ekonomi skulle krympa med 16,5 procent på helåret 2009.
Medan Estland har goda statsfinanser pressas Lettland av omvärldens krav att begränsa budgetunderskottet. Högst 5 procent har varit villkoret från den grupp med EU, Internationella valutafonden och Sverige i spetsen som ställer upp med krediter på 7,5 miljarder euro.
Eftersom Lettland inte har kunnat nå målet har utbetalningarna stoppats. Inte ens den drakoniska budget som regeringen i Riga har enats om lyckas pressa underskottet till 5 procent.
Då uppges ändå budgeten skäras ner med 40 procent. Sjukhus och skolor stängs, dagis får svångrem och statsanställdas löner sänks med ytterligare 20 procent.
Redan har flertalet i Lettland fått lönerna sänkta, enligt en undersökning som presenterats i The Baltic Times. I sin nya Nordic Outlook skriver SEB:s ekonomer att lönesänkningar på 20–30 procent inte är ovanliga inom bygg- och finanssektorerna i de tre baltiska länderna.
–Vår prognos är att den officiella statistiken kommer att visa uppemot 10-procentiga lönefall i länderna för 2009 och en fortsatt nedgång nästa år, framhåller SEB-ekonomerna.
Detta innebär en svångrem om konsumtionen. Nordea tror att den privata konsumtionen i Lettland minskar med 20 procent i år efter ett fall på 11 procent 2008.
Den brutala åtstramningen beror på att Estland, Lettland och Litauen vill hålla valutakurserna fasta. Målet är att gå in i eurozonen och huvuddelen av de lån som inte minst svenska storbanker beviljat, är i euro.
Faller valutan stiger skuldbördan räknat i lats, litas eller kroon. Få svenskar har lån i utländsk valuta och det kraftiga kronfallet försämrar inte återbetalningsförmågan. Att kronan flyter ger svensk ekonomi en automatisk regulator som de baltiska länderna saknar.
SEB varnar för att den ekonomiska stålbadspolitiken i Baltikum kan framkalla folkligt missnöje. Regeringen i Lettland tvingades avgå tidigare i år och de politiska motsättningarna växer i Estland.
Förre riksbankschefen Bengt Dennis som tillsammans med landshövding Per Unckel ingår i en ny rådgivningsgrupp till Lettlands regering, upprepar sin kritik av åtstramningsprogrammet och omvärldens villkor.
–De leder inte till målet och de lägger alldeles för stor börda på det lettiska folket, säger Bengt Dennis till nyhetsbyrån Direkt. Han förespråkar istället en ordnad delvalvering.
