Lettlands lats fick mitt i spekulationerna om en devalvering sitt högsta värde på närmare två år. Orsaken var att Lettlands centralbank förra veckan stödköpte lats för 237 miljoner euro. Sedan årsskiftet har centralbanken satsat 907 miljoner euro på motsvarande köp av den egna valutan.
Parallellt har centralbankens valutareserv minskat. Den uppgick vid senaste månadsskiftet till knappt tre miljarder euro. Tre månader tidigare var valutareserven närmare 4,4 miljarder euro.
Denna åderlåtning av valutareserven gör det brådskande för Lettland att få nya utbetalningar från det lån på 7,5 miljarder euro som har beviljats av EU, Internationella Valutafonden IMF, Sverige, övriga Norden samt några andra länder. Utbetalningarna har stoppats eftersom budgetunderskotten i Lettland är högre än vad som står i lånevillkoren.
Inblandade parter inklusive den svenska regeringen inser att det brådskar. Man hoppas att den lettiska regeringen ska komma överens om fler besparingar som kan ge klartecken för nya lånepengar.
Igår eftermiddag kom besked om att Lettlands regeringskoalition enats om budgetbesparingar på 500 miljoner lat (7,7 miljarder kronor). Nyheten satte rejäl fart på kurserna i Baltikum-exponerade SEB och Swedbank på eftermiddagen, eftersom det tolkades som att en uppgörelse om nya IMF-lån är nära. Bankaktierna var upp 8-9 procent strax före stängning.
Det paradoxala är att den lettiska valutan stärks i den djupa krisen för landets ekonomi. Samtidigt som det talas om devalvering är det brist på lats vilket driver upp de interna bankräntorna.
Förklaringen är att Lettland liksom Estland och Litauen tillämpar sedelfondsmodellen, currency board på engelska. Den betyder att ingen lokal valuta får tryckas som inte fullt ut motsvaras av valutareserver. Åtminstone i teorin skall centralbanken kunna lösa in all lokal valuta.
Den lettiska centralbanken Latvijas Banka understryker detta.
Latvijas Bankas valutareserver backar upp varje lats i cirkulation (den monetära basen) och är därför förmögen att bibehålla en stabil växelkurs även i fallet av extern oro.
Sedelfonden ska göra valutan trovärdig och förhindra valutaspekulation. Eftersom alla lokala pengar kan lösas in skall en påtvingad devalvering vara omöjlig.
För Lettland handlar den fasta växelkursen också om ett inträde i eurozonen. Detta är målet och en devalvering skulle vara ett allvarligt bakslag.
Ekonomer som studerat sedelfonder är inte övertygade om att de i alla lägen kan stå emot trycket. En förutsättning är balanserad budget och helst överskott.
Ett av Lettlands problem är just växande budgetunderskott. Överenskommelsen med IMF och övriga utgick från ett underskott på högst fem procent. Före nya besparingar var budgetunderskottet på väg mot 10 procent.
Problemet är inte bara utgifter och en ganska vildvuxen offentlig sektor i Lettland. I den djupa ekonomiska krisen minskar statens intäkter.
Trots att sedelfondsystemet om något är starkare i Estland och Litauen tror bedömare att en lettisk devalvering omgående kommer att öka trycket på grannländernas valutor.
Även den svenska kronan pressas av oron för Baltikum på grund av de svenska bankernas stora kreditgivning i Estland, Lettland och Litauen. På måndagen var det dags för en ny delvalvering av kronan.
Eftersom inte kronan har någon riktkurs varierar den svenska valutans värde flera gånger varje dag. Enskilda kursförändringar saknar större dramatik men våren 2009 har kronan blivit rekordsvag mot valutor som euro, danska kronor och schweizerfranc.
