En lettisk devalvering skulle skapa problem som inte alla bedömare uppmärksammat. Det anser den tidigare diplomaten Rutger Palmstierna, som efter många år på UD och som landriskbedömare på SEB driver en egen konsultfirma i internationella finansfrågor.
Rutger Palmstierna vill lyfta fram de problem som en lettisk devalvering skulle kunna föra med sig.
Ett av dessa problem är att mer än hälften av de lettiskt ägda bankernas inlåning är i utländsk valuta medan aktiekapitalet är i lettiska lat. Skulle Lettland devalvera sjunker då värdet på dessa bankers aktiekapital i förhållande till den del av inlåningen som är i utländsk valuta, vilket ökar deras skulder.
–Vid en viss nivå på fallet skulle bankerna bli insolventa och nödvändiggöra en större räddningsoperation från regeringens och/eller centralbankens sida. Med vilka pengar skulle det ske?
Han ser även ett annat problem, som rör Lettlands ambitioner att bli ett regionalt finanscentrum.
–Eftersom Lettlands exportbas inte är så stor har landet också satsat på tjänstesektorn, inte minst bankerna. För ryssar, ukrainare och vitryssar har de lettiska bankerna ungefär samma roll som de luxemburgska traditionellt haft för tyskarna. Risken är alltså stor att nyttan av en devalvering för varuexporten skulle vägas upp av en möjlig förlust för det inhemskt ägda banksystemet som skulle komplicera relationen österut.
–Därför misstänker jag att omsorgen om Lettland som ett finanscentrum är ett av skälen till att den lettiska regeringen kämpar så hårt för att bevara sin sedelfond och dess nuvarande koppling till euron, säger Rutger Palmstierna.
Prisras i Lettland
–Priserna har börjat sjunka kraftigt och det är en naturlig utveckling av att köpkraften är betydligt mindre, säger Martins Gravitis, pressekreterare på centralbanken i Riga.
Sedan ett år tillbaka har det lettiska budgetunderskottet påverkat letternas vardag. Den tidigare blomstrande fastighetsmarknaden har kollapsat och lönerna för offentliganställda har sänkts flera gånger. Nu har även detaljhandeln fått ta stryk av den kraftiga inbromsningen i ekonomin. Men fortfarande är det få restauranger och butiker som har fått slå igen på grund av krisen enligt Martins Gravitis.
–Vi är inte där ännu. Men kommer du hit efter sommaren är det mycket troligt att du ser tomma lokaler och fastigheter.
Egels Dzelzitis, professor vid Rigas tekniska universitet, tycker att det märks att priserna på vissa dagligvaror som kött och bröd har blivit lägre. Och även om ställen inte har börjat slå igen ännu tror han att nedgången i konsumtionen har drabbat restauranger, kaféer och nöjesevenemang.
En annan tydlig effekt av krisen är att folk använder bilen mindre.
–Det är väldigt behagligt att köra bil i Riga nu. Det finns uppgifter om att trafiken gått ner med 20 procent, säger Egels Dzelzitis.
Regeringen har tidigare avviserat stora nerdragningar, men exakt hur de kommer att se ut är inte klart ännu. Om cirka en vecka väntas detaljerna bli kända, sedan budgetförslaget behandlats i de olika utskotten.
–Folk går och väntar.
Sedan i mitten av förra veckan, då regeringen inte lyckades sälja statspapper, råder totalt kaos i Lettland, enligt Martin Ancons som är ordförande i svensk-lettiska föreningen. Han är i Lettland en gång i månaden och har daglig kontakt med personer i landet via sitt jobb.
–De senaste dagarnas turbulens har fått människor att sky sin egen valuta. Laten fungerar inte längre. De som kan köper upp euro och dollar, säger han.
När människor börjar få ont om pengar och valutan inte längre är gångbar i alla lägen återgår man till gamla beprövade grepp som byteshandel: Två kilo potatis mot en liter mjölk.
–Det är lättare i mindre städer på landsbygden. Där går människor tillbaka till torghandel, det har man en stark tradition av sedan Sovjettiden, säger Martin Ancons.
Egels Dzelzitis tonar dock ner bilden av ett land i kaos.
–Det finns inga tecken på panik än, säger han.
Han tror att politikerna har gjort sitt bästa för att behålla lugnet över helgens gångna EU-val, men att mycket kommer att hända de närmaste veckorna.
–Jag tror att vi kommer se fler åtgärder från regeringen, säger han.
Lettlands BNP spås falla med minst 16 procent i år. Men skräckscenarion målar upp ännu större fall. Devalveringsspekulationerna växer sig starkare för varje dag, men personer som SvD Näringsliv har pratat med i Lettland menar att ryktena är mer ihärdiga på den här sidan om Östersjön.
Centralbanken har uppmanat regeringen att inte bara använda lånepengar till att skära av budgetunderskottet utan även försöka stimulera ekonomin.
–Lettland gjorde inga besparingar under de goda åren 2005-2007 och nödlånen från IMF och EU måste gå till att betala av underskottet. Men tack och lov har Lettland också fått 600 miljoner euro av Nordiska Investeringsbanken som kan användas till att få fart på köpkraften, säger Martins Gravitis.
Den svenska kronan inledde juni genom att förra måndagen stänga på 10,48 kronor mot euron, bara 8 öre från toppen i år.
Men den förnyade lettlandskrisen har fått kronan på fall och under veckan har den fallit med nästan 5 procent, när en euro i fredags noterade 10,97 kronor.
Just nu inväntas besked från IMF om att antingen acceptera eller förkasta det utvidgade åtstramningspaket som den lettiska regeringen måste genomföra för att kvalificera sig till den andra omgången av stödpengar.
–De sitter i förhandlingar. Beroende på hur IMF ställer sig till detta paket kommer vi också att se kronan påverkas, säger Karl Johan Bergström, valutaanalytiker på Swedbank.
–Om de accepterar paketet kommer kronan att stärkas, men om de inte gör det då ökar risken markant för att Lettland måste devalvera. I ett sådant läge kommer kronan att fortsätta att falla.
Han understryker dock att det inte behöver betyda att kronan försvagas i flera månader.
–Men dagsnyheten av en lettisk devalvering skulle innebära att man fortsätter att sälja kronor.
Att den lettiska regeringen indikerar att pengarna kan ta slut inom tre månader, påskyndar förhandlingen med IMF.
–Och skulle IMF förkasta förslaget är den enda troliga utvecklingen att devalvera.
Karl Johan Bergström poängterar att många investerare redan har sålt kronor, som en spekulation på en lettisk devalvering.
–Då kan man göra ett tankeexpriment att om det blir en devalvering så behöver de inte sälja kronor längre. För att gå ur sina positioner för en svagare krona måste de köpa tillbaka kronor, vilket skulle kunna leda till en starkare krona.
